Första träningen med Compis!

Idag är det torsdag och det betyder träning! Så himla kul! Första träningen för Compis och mig, så spännande!

Hästarna fick komma in vid halv fyra så Compis hann äta ordentligt innan jag började göra i ordning honom. Precis när det började bli mörkt red jag iväg mot ridhuset. Eftersom det gick bra att rida hela vägen hem i tisdags räknade jag med att han hade släppt "farliga gården" och att det inte skulle vara några problem att ta sig förbi där. Men även idag blev det stopp i korsningen. Jag lyckades backa honom ca 50 meter, men sedan var det stopp, vi kom varken framåt eller bakåt. Lite irriterad blev jag eftersom han ju vet att det inte är så farligt, men jag hoppade av och så gick vi förbi.

Väl i ridhuset började jag värma upp och jag hann börja trava innan Charlotte kom in. Lite galopp blev det också innan vi satte igång själva träningspasset.

Det jag själv har märkt såhär långt är att han faller inåt i vänstervarvet, att han svajar lite hit och dit med bakdelen och att jag hamnar lite till vänster i sadeln.

Så jag fick börja rida rakt över två bommar på kvartslinjen. Först i skritt, sedan i trav. Eller det allra första jag fick göra var att länga stiglädren två hål, oj vad konstigt det blev! Jag fick ge helt andra hjälper än jag är van vid! Jag brukar knacka med hälen, dra upp den och därmed också dra upp knät, vilket leder till att jag klämmer med knät och får dålig respons på mina "framåt"-hjälper.

Men när jag längde skänkeln och jobbade mer aktivt med nedre delen av benet, ovanför hälen märkte jag att jag fick bättre svar på min skänkel. Oj, vad svårt, men otroligt lärorikt!

Jag fick också öva på att rätta framdelen efter bakdelen när han började svänga med bakdelen och det blev rätt rakt efter ett tag, när jag fick bättre framåtdriv i traven.

Vi travade också över bommar och det gjorde han superbra och då taggade han också till lite mer, så det ska vi definitivt göra mer av framöver!

Sedan jobbade vi på övergångar skritt-trav-skritt och att få svar direkt på framåtgivande hjälper. Därefter blev det voltarbete i skritt och trav. I vänster varv faller han som sagt inåt och där behöver jag jobba mer med innerskänkeln och yttertygeln. I höger varv vill bakdelen svänga inåt och jag behöver rida honom rakare.

Sedan skulle vi fatta galopp och jag kan verkligen inte fatta galopp! Hur jäkla svårt kan det vara??? Nu är det tredje hästen på rad som jag får problem med galoppfattningarna på! Jag blir så trött på mig själv! Jag fick kämpa med det framför allt i högervarvet och jag blev lite frusterad på mig själv, men när vi försökte från skritt fick jag till sist till det. När jag gjorde lite blev det lättare...

Det var så himla kul, men otroligt kämpigt, att få jobba mer med min egen ridning! När jag har tränat med Bosse och Kalle har det ju mer handlat om att få dem att jobba rätt, men nu har jag en häst som kan och som kan agera läromästare åt mig och det nyttjade Charlotte med en gång, vilket jag tycker är bra! För om jag kan rida Compis bättre så kan jag även ta med mig det till ridningen med Kalle.

Jag behöver också rida mer med hästen. Jag har ju skaffat mig en "livräddarsits" efter alla avramlingar med Kalle. Men för att göra det tydligare för hästen att vi ska framåt behöver jag också luta mig mer framåt, jag har en tendens att luta mig bakåt och då motar jag ju framåtläget och ger lite dubbla signaler. Trycker på framåt med skänkeln, men motar bakåt med sitsen. Så det var otroligt lärorikt och till nästa gång ska vi fortsätta träna på att rida rakt och använda skänklarna på rätt sätt!

Compis var så duktig och jobbade på otroligt bra, vi var nog lika svettiga båda två, men jag kände mig helt slut! Musklerna i höfterna värkte och även magmusklerna, det blir helt andra muskler som används.

När vi skrittade hem skötte han sig exemplariskt och vi kunde ta oss förbi "farliga gården" ganska lugnt denna gång. Och resten av vägen hem gick lugnt och fint. Han är så härlig, min bästa Compis!

Och det bästa är ju ändå att han kan var en sådan bra läromästare till mig, trots att han bara är åtta år. Han är så go och snäll och så himla rolig att rida! Jag ser verkligen fram emot att få utveckla min ridning på honom så att jag sedan kan fortsätta att utveckla honom. Han har ju ändå en bra utbildningsnivå, han kan ju skänkelvikning, öppna, sluta, galoppombyten och han kan ju även börja samla sig så smått, så när jag fått ordning på mig själv så kan vi bli riktigt bra tillsammans!

På väg hem från en svettig träning!

Och min plan för veckan har jag hållit såhär långt, men imorgon kan det bli en utmaning, det ska nämligen komma in ett ordentligt oväder med 20 mm regn och blåst upp mot 30 m/sek, så vi får se om jag gör någonting med Kalle imorgon som jag hade tänkt eller om det blir vila istället.