Hinnagården: Våren försvann...

Ja, om solen sken när jag red Bosse igår och det kändes som om våren var på väg så försvann alla sådana tankar när jag gav mig ut med Kalle.

Vi gick förbi Kullagården och Hulegården ner mot gärdsvägarna och när vi fick fri sikt genom Himledalen såg vi en grå vägg komma mot oss från Gödestad och det blåste upp. Det tog inte många minuter innan det regnade horisontellt och blåste rejält.

Kalle var verkligen inte nöjd med detta och blev lite stissig och for lite hit och dit, men när vi vände mot Obbhultvägen och fick vinden i ryggen blev han lite lugnare. Det var ju riktigt kallt också så jag ökade tempot för att komma hem snabbare och för att få upp värmen lite.

När vi hade kommit upp till Mute Hills hade det slutat regna och vinden mojnat och det blev i princip vindstilla. Så skönt!

Idag vaknade vi till frostgrader och härligt klar himmel. Jag vaknade strax efter kl 6, kom upp vid sju och då var solen på väg upp.

Efter stallsysslorna gick Lissan och jag en liten promenad i skogen och sedan åt vi frukost innan jag skyndade mig ut till stallet igen för att hämta Kalle för ännu en promenad.

Idag var det mycket fokus på arbetet från marken, vi körde lite övningar på gårdsplan innan vi gick iväg till skogen och sedan stannade vi några gånger i skogen för att bara andas och ta det lite lugnt. Efter att tankarna hade vandrat iväg på annat under första delen av promenaden skärpte jag till mig och började koncentrera mig på Kalle och hur han betedde sig istället.

Plötsligt såg jag ett mönster hos honom, varje gång jag stannade honom tittade han åt ena hållet, sedan åt andra och därefter ner med nosen i marken för att se ifall det fanns något att äta på. Jag funderade på vad det kunde betyda och vad jag kan göra med det. Jag funderade också på när det är dags att börja rida honom och kom fram till att det är dags nu. Jag funderade också ut en strategi för hur vi ska komma igång och ser nu fram emot att få lägga på sadeln på hans rygg, sätta foten i stigbygeln och skritta iväg. Äntligen!

Han blev ganska avslappnad mot slutet och det blev en väldigt mysig runda. Idag slapp vi iallafall oväder, även om solen hade gömt sig och det blåste lite bistert.

Lite senare gick jag ut och hämtade Bosse för en uteritt. Han hade bara rullat sig på ena sidan så han var rätt lätt att göra ren:).

Jag laddade upp med min tjocka vinterjacka och de riktigt varma handskarna och när vi kom ut hade det börjat snöa. Kanske skulle vi ha vänt och gått in igen och struntat i alltihop, men nu hade vi ju fått på oss alla grejer och jag var så sugen på att få sitta upp på min pigge häst.

Han brydde sig inte om att det snöade, utan skrittade energiskt iväg. Till en början var det inte så stora snöflingor, men snöandet tog i och när vi var i grushålan och klättrade lite var det modell större.

Men Bosse var pigg och fräsch och travade på när han fick. Det blev lite rusk med huvudet även idag. Han har mycket energi och jag funderar på hur vi ska kunna hålla i denna energi hela vägen till ridbanan. Jag kommer ju som sagt att bygga hans kondition och styrka långsamt för att han ska hålla sig skadefri så långt det går. Men det hade ju varit underbart ifall jag någon gång ibland hade fått bromsa honom på en ridbana...

På vägen hem fick vi vinden rakt emot oss och jag drog upp buffen långt över ansiktet för att slippa få de piskande snöflingorna mot huden.

När jag hade gjort i ordning Bosse efter ridturen hämtade jag Kalle och Pelle och de var rätt glada över att få komma in och torka och få mat. Sedan återstod det bara att putsa allt läder som ju inte tål vatten. Men det var ändå bra att få rent allting och smort in det så att det håller länge!

Imorgon får båda grabbarna vila, sedan hoppas jag på bättre väder i veckan så att det kan bli lite mer umgänge med dessa underbara grabbar!