Ofrivillig vila

10 dagar har Kalle vilat, jag har inte ridit honom sedan förra onsdagen, vilket beror på att han fick en tappsko förra helgen, när han väl fått på skon var det Bosses tur att ridas och igår regnade det oavbrutet i princip hela dagen så då blev det ingen ridning.

Men idag fick jag äntligen sitta upp på min Kallis igen!

Pelle och jag på väg ut i regnet igår morse

Bosse redo för att gå ut

Kalle kör en Crazy look :)

Redan när jag släppte ut hästarna igår morse var det väldigt blött ute och delar av hagen stod mer eller mindre under vatten. Då hade det kommit ca 25 mm under natten. Och under dagen kom det lika mycket till.

Ja, det var ingen kul inledning på oktober, men vad fasen, vädret kan man inte påverka, så jag försöker se oktober som en enda lång oktoberfest istället för att sörja över att sommaren definitivt är förbi och vi har mörker, regn, lera och allmän trötthet framför oss.

Blött i hagen redan på morgonen

På kvällen hjälpte Magnus mig att ta in grabbarna och då kom de och ställde sig så himla fint bakom mig medan jag tog på dem grimmorna. Så jag tvingade Magnus att ta en bild på oss. Det blev väl ingen bra bild tyckte jag först, men sedan insåg jag att den här bilden blev perfekt, förutom att jag ser helt muppig ut :)

Bilden är perfekt för den visar verkligen hästarnas personligheter. Pelle har koll på omgivningen med högerörat som är lite vinklat åt sidan, Kalle biter i Bosses grimma, som den bushäst han är och Bosse ser lite småsur ut. Ja, det är så mina grabbar är :)

Mina fina grabbar!

Jag har verkligen saknat att rida Kalle dessa tio dagar! Jag tycker att han har blivit så himla fin och så lugn och härlig att rida. Jag vågar ju inte riktigt tro att han kommer att förbli sådan på något sätt, utan räknar med att det kommer att komma fler bakslag för oss längs vägen, men jag försöker njuta av att han är så fin just nu

Jag var ändå lite smånervös över hur han skulle vara nu när han vilat tio dagar. Pigg? Se spöken överallt? Vändningsbenägen?

Vi hade en mysig stund på stallgången när jag gjorde i ordning honom. Jag passade på att klippa manen, svansen och pannluggen. Jag har ju sparat både man och svans för att han ska kunna bekämpa flugorna, men nu är nog den tiden förbi för i år så då är det dags att kapa lite.

Han var hur lugn som helst och jag kunde luta mitt huvud mot hans och klia honom bakom öronen och han bara stod och myste. Det känns faktiskt som om vi har hittat varandra fint nu och att han trivs med mitt sällskap.

Eftersom det har regnat hela natten och förmiddagen idag beslutade jag mig för att gå till ridhuset med honom. Jag går fortfarande dit med honom, han har ju sina ställen på vägen dit som han inte vill passera, så jag väljer att göra det lätt för honom. Jag hoppas att han ska vänja sig i vinter och att vi ska kunna rida dit och hem i pannlampsljuset som vi gjorde förra vintern, men vi är inte riktigt där än.

När vi kom fram reagerade han lite på en traktor som var igång, men när vi väl kom in i ridhuset var han lugn. Hindren som vi hade i torsdags stod kvar, så jag justerade ner dem till bomhögar och travbommar. Sedan gick jag med honom över alla "hinder". Det fanns ett med runda vattenmattor och de tittade han knappt på. Sedan var det två mjuka bommar på ett ställe och det reagerade han inte heller på. Han verkade väldigt lugn och fin.

Jag satt upp och skrittade runt på spåret och sedan över alla bommar och bomhögar, vilket gick superbra! Han tittade lite, men lyssnade framåt och stegade bara över hur lugnt som helst.

Jag tar det fortsatt lugnt med honom och vill att allting vi gör känns enkelt och att vi skyndar långsamt. Så därför beslutade jag att det var tillräckligt för honom att skritta över alla bommar utan problem, så han fick trava igång längs spåret och på de stora volterna utan att jag blandade in några bommar mer under passet.

Han var lite grejig med tungan idag i traven och galoppen, men han stoppade in den i munnen och jobbade fint emellanåt. Jag satt ner i traven lite grann och lyckades få honom fin där, även om han gick lite i undertempo. Men det är medvetet för att han ska vara mjuk och lätt att sitta på så att jag inte studsar på hans rygg. Han accepterar det mer och mer och blir stundtals riktigt fin att sitta på!

Vi red lite övergångar och det gick fint innan vi fattade galopp och jag lät honom galoppera på volterna och längs fyrkanten. Han var fin i båda galopperna idag, bortsett från tung-grejandet, men när han väl släppte det jobbade han i en fin rund form och jag kunde få honom lite framåt också. Så duktig kille!

Jag kände mig väldigt nöjd med honom och red bara i 30 minuter, vilket kändes som en bra mjukstart efter vilan. Jag är så glad över att han var så lugn. Han tittade lite på skuggor och sockerbitar och annat, men han reagerade inte på dem, vilket var bra. Han var helt enkelt lyhörd för mig och gjorde vad jag bad honom om. Så duktig killle!

Så skönt att han är såhär fin efter en vila oavsett om den är frivillig eller ej!

Ja, nu har vi gått in i hösten på riktigt och nu har vi en lång vinter framför oss. Det innebär vinterträning. Så nu funderar jag över upplägget. Hur jag ska rida, vad jag ska fokusera på, hur många pass per vecka osv.

Med Kalle känner jag att jag vill fortsätta med bommar tills han känns helt trygg med det, det verkar just nu inte ligga så långt bort, men jag tar det ändå långsamt. Här hemma kan vi ju rida olika övningar och hoppa hinder, här känner han sig trygg. Men i ridhuset är det fortfarande lite spännande.

Jag hoppas kunna steppa upp och börja hoppa över små kryss och annat rätt snart. Sedan har vi ju fortsatt mycket att jobba på i dressyren och där vill jag använda mycket bommar för att komma framåt där. Till exempel var ju den övningen vi hade idag perfekt att öva övergångar, svängar och volter, så det vill jag ju fortsätta med.

Jag tänker att jag inte ska ställa för höga krav på mig själv att jag "måste" rida även om jag känner mig dödstrött och verkligen inte vill ut i mörkret och regnet. Men jag vet ju också att det oftast är väldigt kul när jag väl kommer iväg. Vi har inga tävlingar att sikta mot så ridningen behöver inte vara så himla seriös eller komplicerad, utan det är ju mer att bara nöta på. 

Jag tänker också att hästarna kan få gå ner lite i kondition under vintern och att det uppbyggande arbetet med längre galopper är bättre att pyssla med på sommaren. Om det nu inte blir så att vi får riktig vinter med ordentligt med snö som gör att vi kan bygga kondition på åkrarna häromkring.

Ja, så lite tankar finns det. Jag hoppas att det blir många härliga pass och att jag kan hålla mina grabbar fina genom vintern!

Dessutom så kanske jag kan fortsätta rida hemma ett tag till för i veckan var min elektriker här med mina ridbanelampor. Tyvärr var den ena trasig och det är två veckors leveranstid, så jag får vänta ett litet tag till. Men vi ska hinna fixa fästen till lamporna och montera dem på stolparna och elektrikern hade ändå ingen möjlighet att komma till veckan, så de där två veckorna går förhoppningsvis rätt fort. Vi får verkligen hoppas att leveranstiden håller bara. Dock går det ju ännu att rida innan dagsljuset försvinner. 

Det ska bli spännande att se hur Kalle reagerar på att rida i lampljus, tänk vad många skuggor det finns att kika på där... Dock tror jag iofs att han har "utsatts" för det tidigare, så det är nog inte så nytt för honom egentligen. Men jag räknar kallt med att det kommer att bli en tillvänjningsperiod för honom.

Om det inte blir alltför mycket regn här i höst så kan vi kanske rida i paddocken även i november eller tills frosten kommer. Ska bli så kul att få ordning på detta! Så länge jag har tänkt på det!

Min fine Kallis i ridhuset