Lyckad uteritt med Kalle

Kalle fick en uteritt idag. Det var riktigt härligt höstväder när vi kom ut och solen tittade fram. Det börjar bli skiftande färger på träden nu och det tycker jag är himla fint!

Idag fick det bli vår andra standardrunda här hemma. Det är en runda som brukar resultera i att han stannar vid Landbonnas och vägrar gå så jag får hoppa av och gå upp till grushålan med honom.

Idag hade jag med mig min insikt om drivning från i torsdags, då jag insåg att jag måste driva över och förbi det som han är rädd för. Så jag bestämde mig för att applicera det även ute. Jag höll ett stadigt grepp i fegremmen hela vägen eftersom jag inte ville trilla av idag igen.

Men Kalle var väldigt lugn och fin idag till min stora glädje! Vi gick vänster på Obbhultvägen förbi Ögården och in vid Kullagården, sedan förbi Hulegården och Lunden. Han var lite småspänd ner mot Lunden, men jag red aktivt och lät honom inte tveka och han verkade köpa det konceptet.

Vi travade lite på gärdsvägen mot Obbhultvägen och jag drev på honom ordentligt mot Landbonnas. Han fick syn på en robotgräsklippare där och började tveka för att sedan stanna, men jag manade på honom framåt. Han vände och jag vände tillbaka honom och fick honom framåt. Sedan svängde vi in mot Smeas och där tittade han väldigt mycket på den blåa brevlådan och gjorde något slags skutt när vi passerade den. Men jag fortsatte vara konsekvent i min drivning och plötsligt slappnade han av och gick framåt.

Han fick massor av beröm och jag blev så himla glad! Han kändes verkligen modig! Även om han kikade på några grejer längs vägen kunde vi skritta på hela vägen upp till grushålan och efter det var han ju hur lugn som helst.

Vi galopperade upp för backen ur grushålan och fortsatte in mot Skattagården. Jag upplever att han verkligen lär sig var vi brukar galoppera och tar gärna egna initiativ till galoppen, vilket är väldigt kul!

Vi galopperade vidare en hel del genom Skattagårdsskogen och sedan red vi ut på Obbhultvägen igen och traskade lugnt och fint hemåt.

Så himla kul! Äntligen får jag lön för mödan, äntligen ger mitt kämpande med honom resultat! Jag hoppas att han inte bara är inne i en bra period, utan att vi har börjat hitta varandra mer nu så att det här håller i sig. Det kändes verkligen som en milstolpe att kunna rida hela denna runda! 

Han är verkligen jättefin just nu och jag bara njuter! Han var väldigt lugn och framåt idag och det är jättekul att han är såhär! Det är precis så jag vill ha honom och precis så jag hela tiden har trott att han kan vara när han mognar och blir modigare. Det verkar som om jag har rätt... Även om jag såklart är medveten om att utmaningarna inte på något sätt är slut nu, så är det i alla fall skönt att ha två rundor som går att rida utan att behöva gå!

På väg hemifrån

Kalle börjar förresten bli väldigt lurvig nu. Snart är det dags att klippa. Förmodligen blir det i slutet av oktober när jag tar in hästarna för vintern.

Min fine kille!

Alltid spetsade öron när vi är ute i skogen!