Sidor

söndag 12 september 2021

Helgen

Jaha, då är snart ännu en helg till ända. Och det har varit en fantastiskt helg som vanligt! Det varma vädret fortsatte i fredags och när jag red Kalle efter jobbet var det 23 grader varmt och riktigt stekhett i paddocken.

Kalle var väldigt fin i fredags må jag säga, det gick att rida honom i hela paddocken och vi kunde jobba ordentligt i alla gångarter. Det är lite jobbigt att sitta och vänta på att han ska vända, min ridning blir lite spänd av det såklart, men jag vill verkligen inte trilla av igen nu när min höft är såpass tilltygad som den är.

Men det gick bra som sagt och han skötte sig fint, jag kommer mer och mer till ridning på honom och han förstår min ridning allt bättre. Nu är jag grymt sugen på att hoppa honom lite igen! Måste fixa fram lite hinder till nästa vecka!

Kalle i paddocken

Igår började jag dagen med städning av övervåningen. Jag har verkligen inte prioriterat någon städning på ett bra tag, det har helt enkelt varit för bra väder. Men igår var det lite regnigt på förmiddagen så då passade jag på. När sedan solen kom fram gick jag ut för att rida Bosse och lämnade städningen av första våning till idag.

Precis när jag hade fått på mig all utrustning och skulle tränsa Bosse kom det världens regnskur. Jag lät den gå över och funderade på ifall jag skulle ta på mig några regnkläder. Men det var ju över 20 grader igår också, så jag lät bli det och red iväg i t-shirt.

Bosse missnöjd med att örat blev tränshängare:)

Det var rätt val, det kom inte en droppe regn på oss på hela rundan, däremot blev vi båda två blöta av svett, framför allt Bosse. Han fäller jättemycket nu också. Jag kan inte minnas att han har fällt sommarpälsen så tydligt tidigare och Kalle fäller nästan ingenting nu. Lite konstigt.

Vi traskade iväg till skogarna runt Bexells stenar och Bosse var faktiskt riktigt på hugget. Så himla kul! Han ville både trava och galoppera och jag kunde hålla i honom lite för att ladda honom lite extra för galoppsträckorna.

Han är så underbar att rida ut på! Han gör aldrig någon grej av någonting eller blir rädd för en massa saker, däremot kan han gå och titta lite på saker och ting, men jag behöver aldrig fundera på ifall han ska vända eller ta några jätteskutt åt sidan.

Det blev en hel del trav och galopp och han känns så himla stark nu, han orkar verkligen hela vägen upp för backarna. Och även om han blir trött och andfådd så vill han ändå springa mer, vilket är väldigt bra!

Det blev en bra runda, vi stötte endast på några människor med hundar på ett ställe, det är ju så mycket lugnare i skogarna nu, vilket jag verkligen uppskattar. Förra året var det ju så mycket folk där hela tiden!

När vi kom hem fick Bosse en välförtjänt dusch innan han fick gå ut i hagen. Både Pelle och Kalle var vid grinden, så jag öppnade upp vinterhagen och de sprang in där, nöjda med att få lite nytt gräs. De har verkligen betat ner hela sommarhagen nu så jag tänkte att den kunde få vila lite så att jag kan nyttja den så länge som möjligt innan de behöver komma in på nätterna.
Skogsluft


Bokskogen är fortfarande grön!


Lite badsugen blev jag allt i värmen, men det var inte Bosse

Till kvällen stekte jag lite lubb och vi åt det, så himla gott och enkelt! Och sedan var det mys i soffan med lilla Alyssa som växer så att det knakar! Hon är intensiv, men väldigt mysig när hon väl lugnar ner sig...

Sötaste vovven!

Idag började jag dagen med att städa, eller snarare sanera, nedervåningen. Det var verkligen mycket att röja i köket, så det var välbehövligt. Kanske inte så roligt, men väl värt att ha ett rent hus! Alyssa fick sig en dusch också innan vi åt frukost vid 12-tiden.

Efter det gick jag ut för att rida Kalle. Lite nervositet igen, denna gång skulle jag rida ut honom och senast jag gjorde det for jag ju av honom. Orsaken var en hare som sprang upp ända intill oss på en stubbåker och denna gång tänkte jag rida i skogen, så det var kanske inte så stor sannolikhet att trilla av egentligen, men tankarna finns där. 

Det gör tyvärr att ridningen blir spänd, jag sitter och håller krampaktigt i fegremmen och kan inte riktigt slappna av. Men där är Kalle väldigt bra, för han påverkas inte så mycket av min nervositet verkar det som och han höll sig väldigt lugn och fin hela rundan.

Först red vi en runda i egna skogen, upp längst upp, där vi inte har varit sedan förra hösten om jag minns rätt. Han kikade lite på saker och ting men tog det hela med ro. Han var framåt och ville gärna springa lite.

Vi vände upp på vår vanliga trav/galoppväg och där var han spänd, men det visade sig att det var folk där med en hund som han hade fått syn på. Men han konstaterade bara att de var där och sedan gick han lugnt vidare.

Vi galopperade upp för galoppbacken och där sprang han på bra och sedan blev det lite mer trav i skattagårdsskogen innan vi red ut vid Attas och sedan förbi Kullagården hem. När vi nästan var hemma fick han syn på inplastade balar som låg på vår åker och de var riktigt läskiga enligt Kalle. Så då satt jag faktiskt av och så gick vi in på åkern och inspekterade balarna som visade sig vara ofarliga. Han frustade och vi gick vidare hem.

Jag kände mig väldigt nöjd med hur han betedde sig och att han visade ett sådant lugn, det kändes väldigt bra och tryggt att sitta på hans rygg idag. Jag måste släppa de där tankarna på att jag ska trilla av igen. Det är ju en risk jag tar varje gång jag sitter upp på en häst. Och med tanke på hur många gånger han har vänt när vi ridit i ridhuset och i paddocken så är det ju få gånger jag har flugit av. En uppsprungen hare kan man aldrig förutse och normalt sett skyggar han inte för saker när jag rider ut.

Nej, det är väldigt kul att rida honom och han är en så himla juste och mysig häst, så jag borde istället se fram emot varje pass, inte bäva för dem... Eller, bävar gör jag kanske inte, men det finns en viss nervositet där som jag irriterar mig på!

Dagens utsikt från Kalles rygg

Nä, nu ska jag fokusera på en ny vecka, det blir paddocken och hoppning på tisdag, träning för Charlotte på torsdag, då hoppas jag att han i alla fall kan trava lite över bommar så börjar vi avdramatisera bommarna i ridhuset också, så kanske vi kan hoppa någon gång framöver där också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar