Hoppning med Kalle

Idag var det dags för att pass i paddocken med Kalle. Han var väldigt lugn idag på gränsen till lat, men idag tycker jag att jag red mer offensivt och fick igång honom rätt bra både i traven och galoppen till sist. Han var väldigt fin att rida.

Hästarna går i vinterhagen nu och då känner han sig trygg när han har kompisarna intill hela långsidan. Den "farliga" kortsidan blir mindre farlig och han var inte alls så spänd som han har varit tidigare.

Jag har också upptäckt att när han är sådär avslappnad så reagerar han inte lika starkt om någonting händer, t.ex. att det skvätter grus på någonting som låter. Hans vändningar blir inte lika snabba och stora, så när han är såhär kan jag slappna av mer i min ridning och fokusera framåt istället för att sitta och vänta på att han ska vända. En bra insikt!

Vi har ju inte hoppat på riktigt på ett tag och jag tar det fortsatt väldigt lugnt med alla hinder. Jag gick med honom över alla hinder innan jag satt upp, jag skrittade över vattenmattan upprepade gånger fram och tillbaka tills han inte tittade på den längre och sedan travade vi över den. Han gjorde det jättebra och tittar på den ibland, men tänker ändå framåt, vilket är väldigt bra! Men vi behöver lägga tid på sådant här långsamt uppbyggande av förtroende, både för hans skull och min skull. Jag behöver få bevis på att han inte bryr sig för att våga rida på vattenmattan och jag hoppas att all vattenmatteterapi vi gör kommer att ge resultat längre fram och att han någongång ska bli helt säker på vattenmatta och alla andra hinder.

Vi galopperade över galoppbommarna och det gick hur bra som helst. Han är så lätt att få fram till  både bommar och hinder. Han vet liksom vad han ska göra, det känns väldigt enkelt.

Vi travhoppade kryssen på diagonalerna några gånger innan vi kom på dem i galopp. Han hoppade jättefint och gjorde inga överhoppningar idag, vilket var skönt. Det är också något jag hoppas kunna arbeta bort genom att göra det enkelt för honom och avdramatisera. Vi kom lite nära någongång och vi kom lite långt ifrån någon gång, men han hoppade hur fint som helst och visade inga tecken på att stanna eller dumma sig på något annat sätt.

När jag tänker efter har han inte heller gjort det särskilt mycket hemma i paddocken. det är ju hos Charlotte han har reagerat på bommar och hinder. Så när ridhussäsongen börjar blir det till att göra samma enträgna arbete där, först bommar i skritt, sedan bomhögar, små hinder och sedan i trav och galopp. När han och jag känner oss trygga. Tålamod är bra att ha när man har en häst som är uppmärksam på sin omgivning och känslig för förändring!

Vi hoppade också 5½:an. Han var nästan lite slö där, jag fick driva på honom rätt bra för att han skulle hoppa ordentligt. Men han gjorde det lugnt och fint! Jag började jättelågt med ett rättuppstående och till sist hade vi en oxer på 70 cm. Det är såklart alldeles för lågt för honom, jag är helt övertygad om att han hur enkelt som helst skulle kunna hoppa en bana på 1,10 m när som helst (med en modig ryttare) även om det är mer än ett år sedan han gjorde det sist. Men det är det som är det sköna med Kalle, han kan hoppa han behöver egentligen inte öva på det, utan jag kan lägga massor av tid på grundridningen och markarbetet tills det sitter som det ska och sedan är det bara till att ta upp hoppningen igen. Trots uppehållet från hoppningen på någon månad känns det så enkelt att hoppa honom och han tar sig fram så himla bra till alla hinder! Det är också en bra insikt som jag tar med mig! Jag behöver inte känna att vi tappar i hoppningen om vi inte hoppar regelbundet, han vet vad som gäller och jag kan i princip bara åka med.

Jag var i alla fall supernöjd med dagens pass! Det var så kul att hoppa honom igen! Han har ju mycket mer egen motor i hoppningen än Bosse, utan att vilja springa iväg mot hindren. Han hoppar lugnt och metodiskt och fortsätter mot nästa hinder hela tiden. Jag är helt övertygad om att vi kommer att bli ett riktigt bra hoppekipage inom det närmaste året och jag ser fram emot att hoppa mer.

Kalle och dagens övning

När vi var klara fick han godis och massor av gos innan jag svampade av honom och släppte ut honom i hagen igen. Nu ser jag fram emot torsdagens träning med honom och hoppas att jag slipper åka av :)

Världens sötaste häst!