Nytt hö och lastträning

I onsdags nyttjade jag min nye bil och tog släpet till en ny höleverantör som jag inte har använt tidigare. Min höbonde hade ju slut på hö när jag hämtade senast och jag inser ju att det jag har kvar av det höet inte kommer att räcka säsongen ut. Den här leverantören har fyrkantiga storbalar med torrhö och det var nytt för mig.

Jag föredrar ju torrhö framför hösilage då jag tycker att hästarnas magar mår så mycket bättre av torrhö. Mina hästar är aldrig lösa i magen, vilket de ofta kunde vara när de gick på hösilage. Jo, de kan bli lite lösa när de släpps på första betet i maj och vräker i sig gräs, men annars är de väldigt fasta och fina i sina magar.

Vi fick precis in två balar i släpet och sedan var ju frågan hur vi skulle få in höet i stallet när jag kom in. Men jag har ju en fantastisk sambo som löser sådana grejer. Jag föreslog fyrhjulingen och att nyttja dess vinsch och det blev så vi gjorde.

Vi kunde inte få in den genom stalldörren på framsidan eftersom den är för smal och på baksidan går det inte att ställa släpet rakt mot dörröppningen eftersom det är för trångt. Så vi fick dra ut balarna på snedden och det gick faktiskt rätt bra.

Eftersom jag har småbalar kvar var det endast en bal som fick plats på pallarna och den andre fick vi baxa in i stallgången med hjälp av fyrhjulingen. Pelle var så nöjd när balen stod utanför hans box...

Matbord utanför boxen

 

Men han blev besviken när balen försvann ur hans räckhåll och trycktes in mot väggen, med gott om plats till Kalle så inte han heller kunde nå den.

Lite trixigt!

Det blev en hel del trixande och fixande, men till sist var de på plats. Så gött! 

Bal nr 2

Det var ju betydligt mindre jobb för mig att hämta storbalar på det här sättet jämfört med att först lasta släpet med 90 småbalar och sedan bära in samma balar i stallet. Nackdelen är ju jobbet med att få in storrbalarna i stallet, men det gick ju rätt bra ändå. Så jag får fundera på ifall det blir det alternativet nästa säsong eller inte. Det var hur som helst väldigt bra kvalitet på höet, precis som det i småbalarna, så jag vet ju att det blir bra för hästarna oavsett vilket alternativ jag väljer.

I torsdags var det min födelsedag och när jag kom hem från jobbet kom jag på att det var första gången av världscupfinalen i hoppning så jag slog på svtplay direkt efter maten och kollade på det. Fin födelsedag!

Jag fick ju se Kalles brorsa Cosmopolit och Jens Fredricson hoppa felfritt. Så kul! Dock fick de ett nedslag igår, men de ligger fortfarande nia så det kan bli en fin placering ändå om några framför dem gör bort sig i avgörandet imorgon.

Ett glas födelsedagsvin och svtplay

Jag såg faktiskt att Kalle och Cosmo är rätt porträttlika, jag tycker att de rör sig rätt likt också, men jag lyckades fånga Cosmo på bild och lade en bild på Kalle som jämförelse...

Cosmo till vänster, Kalle till höger

Vädret har varit vedervärdigt sedan i tisdags, så först igår gick det att rida igen och då fick Bosse komma ut på en liten fredagsrunda. Han var pigg och fräsch i kylan och blåsten. Jag hade faktiskt på mig vinterjackan och det var helt rätt plagg!

Hästarna har varit täckade sedan i onsdags, men även idag när det har varit uppehåll fast blåsigt. Men det beror på att jag är för lat för att borsta dem så mycket. Jag tycker deras päls blir så fin när den lägger sig under täcket och hålls ren. Men jag hoppas att det snart blir varmt och gott så att vi kan glömma allt vad täcken och lera heter!

I förmiddags gjorde Magnus och jag lite ärenden och på eftermiddagen gick jag ut för att rida Kalle. Som sagt blåser det ordentligt idag, närmare 20 sekundmeter så när jag kom ut blev jag inte så sugen på att rida.

Jag började med att lastträna Kalle. Det var stökigt idag, förutom blåsten höll Magnus på och körde med vinkelslip och skruvdragare och så stod en dörr på ett av uthusen och slog fram och tillbaka i vinden. Kalle var ändå rätt lugn och han gick in i släpet några gånger, men han är ju så grymt snabb ut igen.

Istället för att rida gick vi ut i paddocken och fortsatte att träna på det här med trånga utrymmen. Jag ställde upp ett hinder mot kortsidan som han fick gå genom. Han gjorde det rätt bra tycker jag, men när jag vände honom och han fick rumpan mot hörnet blev det svårare.

Han fick också ena hinderstödet mot baken och då blev han riktigt obekväm. Jag stod framför, så han kunde inte springa framåt över mig, och han ville inte backa mot hörnet heller, men till sist valde han det och for bakåt. Men vi testade igen och då var han lugn.

Vi avslutade med några skutt över vattenmattan också fram och tillbaka. Så trots att det inte blev någon ridning blev det ändå ett bra kommunikationspass. Rida kan vi göra när det inte blåser så mycket, då är det ju så mycket trevligare!

Kalle i det trånga utrymmet

Inte riktigt nöjd, men ändå duktig kille!

Imorgon ska jag på lastträningskurs för en tjej som jobbar mycket med hästkommunikation, ska bli så spännande att se vad jag kan lära mig av det!