Kalle markarbete

Onsdag och hektisk dag på jobbet! Kändes som om hjärnan kokade framåt eftermiddagen och det var otroligt skönt att komma ut i solen efter att ha suttit inomhus hela dagen!

Kalle fick sig faktiskt ett träningspass idag också. Han kändes så lugn och fin i paddocken igår så jag tänkte att det kunde bli ett fint ridpass för honom där idag, så får jag rida Bosse imorgon istället.

Han var lugn och avslappnad när jag gjorde i ordning honom och hans lugna beteende höll i sig när vi kom ut. Jag gick med honom några varv i paddocken och han tyckte nog mest att det var tråkigt, så jag satt snart upp på honom.

Idag ville jag släppa fegremmen och fokusera på att kunna rida ordentligt. Så jag höll i den medan vi skrittade fram på lång tygel och eftersom han inte visade några som helst tendenser till att tveka eller titta eller slänga sig, så släppte jag den och började rida.

Jobbade honom i skritten först. Rakt spår, volter, flytta ut bakdelen på volter, lite skänkelvikningar. Han kändes rätt lugn i munnen. Tungan for inte ut i skritten och han försökte inte dra tyglarna ur händerna på mig.

Gjorde några halter också innan jag bad om trav. I traven började tungan flyga ut lite, men jag flyttade bakdelen och då pillade han in den igen och började så smått ta lite stöd i tyglarna, blev i alla fall lite mer still under några stunder.

Sedan galopperade vi och han var på hugget i galoppen idag också, han ville gärna galoppera även om han blev andfådd rätt snabbt. Konditionen är lite lägre nu, vilket ju inte är så konstigt efter all vila i vinter. Jag jobbade likadant i galoppen, flyttade bakdelen när tungan for ut, galopperade först på volt, bröt av till trav, red hela långsidan i trav och fattade ny galopp ur kortsidan. I högergaloppen förekom han mig till och med. 

Totalt sett kändes han riktigt bra idag med tanke på att det bara är andra gången sedan oktober som vi tränar på ridbanan. Jag trodde nog att vi skulle ha tagit fler steg bakåt, men det känns som om han är så mycket bättre i ridningen nu, att lägsta nivån har höjts. Jag kände mig också väldigt nöjd med att jag kunde släppa mina hjärnspöken till viss del och rida med en trygg känsla i magen och med gott självförtroende. Vi fick en härlig connection och Kalle fick massor av beröm. Han såg rätt nöjd ut när vi var klara.

Det blev ett kort pass, endast 40 minuter inklusive framskrittning och avskrittning, men jag tycker inte att det behövs mer än så just nu. Finns ingen anledning att harva runt för länge, utan jag rider bara på tills jag har fått gjort det jag har tänkt och sedan får det räcka. Speciellt nu när han sköter sig så bra så vill jag inte rida bara för ridandets skull. Dock är det ju så kul att det är lätt att glömma bort tiden, men jag får försöka vara lite skärpt!

Kallis skrittar av i solnedgången

Jag måste också säga att jag är så nöjd med hur han beter sig just nu! Det är som om han verkligen har mognat och blivit en lite annan häst det senaste året. Han är ändå åtta i år och visst finns det mycket unghäst kvar i honom, framför allt med hans pysslande och bitande på i princip allt. Men han är betydligt modigare nu och reagerar inte lika starkt på saker om han blir lite rädd. Ser han något som är annorlunda, talar han om det genom att höja huvudet och fnysa lite, men han är alltid lika snabb med att gå fram och undersöka de "farliga" prylarna och sedan är det bra. Kul utveckling!

Själv behöver jag jobba med mina hjärnspöken och tilliten till min egen förmåga. Jag travade inte över några bommar idag, bara skrittade, trots att han gick över dem utan att blinka. Där måste jag lita på att han faktiskt inte börjar krångla eller tveka på bommarna bara för att vi går i en annan gångart, så länge jag hjälper honom framåt såklart och inte slutar driva en halv sekund innan, som jag lärde mig i höstas.

Men för varje minut i sadeln blir jag bättre och jag får helt enkelt ha tålamod och lita på att mitt självförtroende och mod kommer med tiden!