Roliga rekord!

Idag har jag slagit två rekord! Så himla kul! Kommer till det snart... Men först ska jag berätta lite om gårdagen.

Förmiddagen började med en tur till Varberg. Vi besökte i princip bara tråkiga butiker som Swedol, Mekonomen och Varbergs trä. Lite roligare butiker var Systembolaget och Höråsens plantskola. På plantskolan inhandlade vi ett underbart citronträd! Inte visste jag att de doftar så otroligt gott! Det blev perfekt att ha i växthuset!

Väldoftande citronträd!

Vi köpte också två vinrankor, en med blå druvor och en med gröna. Dessa planterade vi invid stallväggen på baksidan av stallet. Det är ett ställe som blir varmt snabbt på våren, så vi hoppas att de ska trivas där. En egen liten vineyard! Så spännande!

Vi hade en helt underbar dag igår! Närmare 30 grader varmt igen! Jag älskar det! Vi grillade sent på kvällen när det hade blivit lite "svalare", runt 20 grader. Men det var lagom att äta då. Vi satt på altanen och gottade oss. Så underbart!

När det blev för kallt på kvällen flyttade vi in i växthuset. Tände lite ljus och bara satt och myste. Rätt som vi satt där kom ett vildsvin farandes på åkern. Älsklingen for in i vapenskåpet, men grisen hade hunnit långt bort när han kom ut igen.

Det blev rätt sent innan jag kom i säng igår. Så när klockan ringde fem i morse var jag väl inte så sugen på att ge mig ut och cykla. Men jag visste ju att det behövdes. Ett långpass var planerat. 68 km hade jag tänkt.

Jag tog vägen förbi Säm till Valinge. Sedan den ruskiga stigningen till Stamnared, som faktiskt inte kändes så ruskig idag. Benen var starka och pigga.

Så när jag passerat Stamnared började jag fundera på ifall jag skulle utöka den planerade rundan och köra till Gunnarsjö istället för Karl-Gustav. Sagt och gjort. Det är ju några år sedan jag körde den vägen och jag hade glömt hur många backar det är upp till Gunnarsjö från Kungsäter. Det var några ordentliga stigningar! Men benen trummade på!

När jag svängde mot Källsjö dök det plötsligt upp en skylt om att vägen var avstängd. Jaha, det var ju kul. Först tänkte jag att jag får väl cykla om Älekulla, men det hade ju blivit lite väl långt. Så jag tänkte istället att det borde gå att ta sig förbi till cykel även om vägen är avstängd för biltrafik.

Sagt och gjort. Jag cyklade vidare mot Källsjö. Vägen var rätt ok ända tills avstängningen kom. Då blev det lite knivigare... 

Lite knivigt...

Men jag hoppade av cykeln och gick där det värsta var. När jag kom upp på bärlagret så var det vältat och hårt packat, så då kunde jag hoppa upp på cykeln igen. Detta var ju bara en kort sträcka. 

Det är otroligt vackra omgivningar hela den där vägen jag cyklade idag. Man tänker inte på det så mycket när man bor i det. Men idag tänkte jag faktiskt på det. Underbara skogar, lite sjöar och fina hus här och där.

I Källsjö styrde jag vidare mot Ullared. Fick en härlig utförslöpa. Och såklart några uppförsbackar. Men det konstiga är att nu känns de backar som tidigare nästan kändes oöverstigliga, enbart som små kullar och jag blir knappt andfådd när jag tar mig an dem. Det är helt otroligt vad mycket jag har utvecklats i cyklingen den senaste tiden! Och då tycker jag inte att jag har cyklat jättemycket ändå!

Jag kom ut på 153:an, vägen som man cyklar på med livet som insats. Så även idag. En idiot skulle tvunget köra om mig jävligt nära när han fick möte. Trots att det var sänkt hastighet till 50 där pga vägarbetet. Ja, vad säger man? Man får väl vara glad så länge man överlever!

I Ullared tog jag av mot Skinnarlyngen. Det var rätt lugnt i Ullared ändå, inga bilköer iallafall!

Lugnt i Ullared

Jag hade med mig två bananer idag. Den ena tog jag i Kungsäter, den andra åkte ner i Källsjö. Sedan hade jag bara en energigel kvar. Men det var rätt lagom ändå. Jag tog en slurk av den i Ullared, en i Skinnarlyngen och den sista i Åkulla.

Sista slurken energigel intogs här!

Jag utmanade återigen mig själv och valde att ta asfaltsvägen från Åkulla istället för banvallen. Banvallen är ju lätt nedförslutande, men inte så bra underlag. Den andra vägen innebär däremot två uppförsbackar som brukar suga rätt hårt i benen. Men så ville jag ju svischa ner för Axelidbacken, man får ju en härlig belöning om man orkar ta de där två uppförsbackarna.

När jag kom hem hade jag slagit två rekord! Högsta höjdstigningen var det ena!

Rekord 1

Längsta sträckan det andra!

Långt!

Detta är den längsta sträcka jag någonsin tagit mig för egen maskin. Så häftigt! Från Ullared och till Åkulla kändes benen rätt sega, hade lite värk i dem och det var värre att vila benen än att röra på dem. Men det gick faktiskt över efter att jag susat ner för Axelidbacken och i de två sista backarna innan jag kom hem var benen med mig igen.

Ganska kort återhämtningstid ändå...

Totalt fick jag ihop 77 km. Jag var ute i 3½ timme. Och jag kände faktiskt att 23 km till hade varit fullt möjligt idag.

Summering

Nu känner jag mig så väl förberedd inför Tjejvättern som jag kan bli med de förutsättningar jag har haft. Jag börjar faktiskt se fram emot att få cykla på lördag. Jag misstänker dessutom att Tjejvättern inte innehåller några avstängda vägar och sega grusvägar så den kommer nog inte att vara så svårcyklad som dagens runda var stundtals. Hur många höjdmeter det är på Tjejvättern har jag ingen aning. Men det har inte så stor betydelse nu när benen är så starka!