Sidor

tisdag 28 november 2017

Leran, den f-bannade leran!

Åh, jag konstaterar att den första av de lite tråkigare höst- och vintermånaderna snart är avklarad, november, lerans månad är snart slut!
Leriga hagen!
Just nu är det Västkustvinter när den är som allra sämst, dvs några plusgrader och regn. Mycket regn. Som leder till att det blir djup lera i hästhagen. Vilket leder till leriga hästben och skor som lättare trampas av.

Jag har funderat på ifall det går att göra något vettigt åt saken, men kommit fram till att det dels är svårt att få ordning på, dels att det kostar en hel del pengar att försöka.

Så idag dök det upp en mycket intressant artikel på Hippson, som handlar just om lera och hur man kan ta sig an problemet leriga hagar.

Precis som min käre sambo säger, konstateras det i artikeln att enbart lägga ut grus i hagen är pengar i sjön. Leran kommer snart tillbaka. Det beskrivs även markarbeten med raster, markduk och grus och på slutet kommer det information om kostnaden, som landar någonstans runt 35-40000 kr för 10x10 kvadratmeter. Plus underhåll på några tusen per år. I en platt hage.

Återigen konstaterar jag att jag nog får stå ut med leran och hoppas på att vintern bjuder på lite frusen mark iallafall. Under tiden får jag vara noggrann med att sköta hästarnas ben och hovar så att det inte blir t.ex. mugg (har aldrig haft mugg på någon häst trots leran).

För, så som det ser ut i min vinterhage så rinner vattnet obönhörligen till grindhålet, eftersom det är lägsta punkt i hagen. Där och i hela den nedre delen av hagen blir det ordentligt lerigt, vilket leder till att jag får släpa upp höet till toppen av hagens kulle. Uppe på kullen är det däremot ok underlag, givet förutsättningarna. Visst är det blött, men inte riktigt lika lerigt som i nedre delen av hagen.

Jag har alltså naturen och hagens beskaffenhet att kämpa emot. Även om jag skulle lägga tid och pengar på att göra ett ordentligt markarbete med dräneringar och hele skiten, så kommer ändå alltid vattnet att hamna i nedre delen av hagen hur jag än gör. Leran kommer att krypa upp och arbetet och pengarna kommer att vara förgäves.

Detta är en fråga som ju kommer upp när nya blivande stallgäster är här och kikar på stallet. "Blir det lerigt i hagarna?" Jag vet inte ifall jag någonsin har träffat en hästmänniska som inte har leriga hagar. Det är liksom det man får räkna med i ett blött land, tycker jag.

En annan intressant sak som stod i artikeln ovan var att man som stallägare ska ta sig en funderare på vilken typ av verksamhet man har egentligen - "business, hobby eller välgörenhet". En mycket bra fråga som faktiskt gör mig mer beredd på vissa frågor som kommer när folk kommer till mitt stall för att kolla.

Det jag har kommit fram till är följande:

Jag råkar ha två stallplatser fler än vad jag har hästar, jag tar in hyresgäster i mitt stall för att jag tycker det är kul med sällskap och för att jag tycker att det ger mycket att ta del av andra hästmänniskors erfarenheter och kunskap. Och såklart för att jag någon gång under vinterhalvåret behöver åka hemifrån och då behöver hjälp med att släppa in och ut hästarna. 
Alltså, jag bedriver ingen vinstbringande verksamhet med särskilt höga krav. Jag är därmed inte beredd att lägga stora summor pengar på förbättringar som kanske inte blir förbättringar, då jag inte kan höja hyran i paritet med vad förbättringarna kostar. Jag kommer investera de pengar jag har i de förbättringar som jag själv kommer att få mest nytta av. Det är ju jag som bor där och mina hyresgäster kan ju dra när de vill. 
Så när någon frågar mig ifall jag kan göra en förbättring som jag själv inte har behov av så blir svaret nej. Den som hyr in sig i mitt stall får det som finns här och nu. Något mer kan jag inte garantera. Take it or leave it!

Däremot har jag funderat på några förbättringar som jag har tänkt att göra det närmsta året (förhoppningsvis) och det är:

  • Ta bort kullerstensgolvet i stallet och ersätta med betong
    • Fördel: att kunna använda sopmaskinen i hela den del av stallet som behöver sopas, kommer att spara mycket tid och slit för mig varje dag
  • Göra en tvådelad dörr på baksidan av stallet
    • Fördel: kan få in hösilagebal i stallet så att de kan stå väderskyddade när de är öppnade, sparar även det tid, slit och spill varje dag
  • Få upp belysningen runt ridbanan
    • Fördel: en torr höst och/eller vår går ridbanan att använda även när det är mörkt ute
Så summa summarum: jag kommer inte att investera några pengar i önskemål från kanske blivande hyresgäster ifall det inte gynnar mig själv. Bra utgångspunkt att ha, tycker jag! 😊

Såhär ser det ut på sommaren iaf:)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar