Äntligen vinter!

Det har varit fullt ös denna vecka. Mycket på jobbet och mycket på fritiden. Diskmaskinens ljuvliga ljud tystnade i torsdags och vi står återigen utan den:(. Tydligen var problemet inte så lättlöst som teknikern trodde, utan han fick beställa grejer som han kommer och installerar så fort han får hem dem. Åter till handdisk. Tråååkigt!

Något som är desto roligare är att det äntligen kom snö igår! Jag hade en jäkla tur som kom iväg med släpet och hämtade en ensilagebal innan snöovädret drog in! Jag hade precis satt mig på kontoret för att betala lite räkningar och när jag tittade ut så var det plötsligt helt vitt ute.

Det snöade på nästan hela dagen och på eftermiddagen ställde jag mig på crosstrainern och körde ett pass medan jag tittade på det fina snöfallet. Helt ok att träna inomhus då!

Utsikt från crosstrainern

Det kom inte jättemycket snö, men tillräckligt för att det skulle gå att åka en tur med längdskidorna! Så planen för idag var att gå upp tidigt för att hinna åka en runda innan vi for iväg på 1-årskalas.

Jag kunde knappt somna för att jag tänkte på hur underbart det skulle bli och med en oro om att det skulle regna bort lika snabbt som det kom. Men förutsättningarna var helt perfekta i morse. Fem minusgrader och en klarblå himmel!

Vintermorgon

Jag släppte ut hästarna och mockade, vallade skidorna, slängde i mig frukosten och tog på mig kläderna. Självklart fick Selma följa med!

Vilket fantastiskt skidföre det var! Helt perfekt! Det gick otroligt lätt att ta sig fram i snön. Jag genade över grannens ägor ut på banvallen, sedan följde jag den. Bort till Flähult, där man får klättra upp på banvallen igen eftersom det inte längre finns någon bro. 

Så fint på banvallen!

Vi skidade vidare upp till Friluftsgården, där var parkeringen plogad och sandad, så det var lite besvärligt att ta sig fram där. Vi fortsatte banvallen, körde förbi alla stackare som åkte runt runt runt på 700-metersbanan som skidalliansen fått ihop och vidare mot orörd snö.

Så vackert!

Mina fina spår:)

Jag ville aldrig sluta åka, men till sist insåg jag att jag var tvungen att vända, eftersom vi skulle iväg.

Det kändes superbra att åka hela vägen och när vi vände hemåt fick vi ju lite härligt nedförslut. Det funkade också väldigt bra att ha med Selma, för kopplet var precis så långt att jag inte kunde köra på henne med skidorna när hon sprang framför mig. Dock var det ju lite svårt när hon stannade eller trasslade in sig i kopplet eftersom jag ju hade lite längre stoppsträcka än vanligt.

Selma älskar också snö:)

18 km fick vi ihop och vi var ute i två timmar och en kvart. På slutet började jag få lite känningar i ländryggen och jag känner redan nu att jag kommer att få träningsvärk i armarna. Men det var det helt klart värt! Det finns få saker som gör mig på så gott humör som snö, sol och skidåkning.

Jag kände också av ljumskarna rätt rejält och börjar tro att min känning som jag får har med dem att göra i kombination med höftböjarna. Kanske kan skidåkning göra mig bättre?

Efter skidåkningen for vi till  Öxabäck för att fira Älsklingens barnbarn som fyller ett år idag. Helt otroligt vad tiden går snabbt! Han blev i alla fall jättefin i sin present, som han nog kan ha nästa vinter också:)

Loke i ny jacka:)

Nu ska jag bara hänga i soffan resten av kvällen! Är rätt trött efter en dålig natts sömn och skidåkning i friska luften!