Sidor

söndag 30 augusti 2015

Trött-vecka

Vecka två efter semestern har passerat och jag har känt mig rätt trött. Inte blir man uppiggad av att det har varit regnigt och grått. Inte heller att regnbrallorna varit försvunna så att det har varit blött att ta sig till och från kontoret.

Ingen simning och inget rullskidpass. Endast ett löppass i regn och blåst. 

Men ibland får man helt enkelt prioritera annat.

Som att vila lite mer. Som att umgås en halvdag med sin mor. Igår var vi i Falkenberg och hämtade upp henne. Åkte till Motell Björkäng där vi åt en god lunch. Sedan vidare hem där vi tog en fika på altanen. Det gick alltså att sitta ute igår. Underbart att vi återigen får en helg med härligt väder efter en veckas regn och rusk.

Även herr Bus och Lettan fick motion igår. En liten uteritt. Inte en blinning! Knappt några flugor heller.

Idag tog löparlängtan över och Selma och jag gav oss iväg på vår kuperade mil. 

Jag hade bestämt mig för att det skulle springas upp för alla backar. Det börjar ju med backarna upp mot grushålan. Fast de märker jag knappt av nu längre.

Första "riktiga" utmaningen kom i Flähultsbacken. Lång och bra lutning.
Jag kom upp utan att gå.

Sedan är det lite återhämtning nedförs innan man ska upp från banvallen till toppen på Axelidbacken. Tog mig springandes upp här också.

Därefter lätt löpning utför igen. Mötte ett gäng mountainbikecyklister som testkörde Bockstenstur-banan som var utmärkt nu.

Sedan vände vi upp mot toppen i Obbhult. Riktigt tung backe. Lång och brant och med nästan åtta km i benen.

Här skulke Selma ha bajspaus, men bortsett från det så sprang vi hela stigningen upp och kunde blicka ut över hela Himledalen när vi nådde toppen.

Sedan var det bara nedförs (nästan) tills klockan slog tio km.


Märkte att jag behövde springa några hundra meter längre än senast jag sprang denna runda för två veckor sedan. Tappade satelliterna vid tre tillfällen. 

Men ändå har medeltempot varit ca 20 sek/km snabbare den här gången! Så nöjd med mig själv! Har alltid haft svårt för att springa i backar när jag blir trött, men nu känns det som om jag kan ta vilken backe som helst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar