27 km löpning i 25 graders värme!

Idag hade jag ställt klockan på 06:00. Då skulle jag gå upp, äta frukost och komma iväg på långpass i god tid. Kl 08:00 vaknade jag... Ibland vill kroppen bara inte gå upp! Men eftersom jag hade bestämt mig för långpass så fick det bli långpass ändå. Jag visste ju att det skulle komma många tillfällen för mig och Selma att svalka oss eftersom vi skulle passera en del sjöar, så jag tänkte att det är la bara till att springa!

Jag tog med mig vätskebältet och satte det över hundförarbältet. Till en början flög den ena flaskan ur två gånger och jag tänkte att det där skulle aldrig fungera, men jag fick satt vätskebältet lite nedanför det andra bältet och då funkade det.

Vi sprang upp i Linneskogen och kom ut på Torstorpsvägen, där vi sprang förbi golfbanan och sedan in mot Grimsjön. Efter ca 6 km gjorde vi vårt första dopp i Grimsjön. Selma badade hela kroppen och drack massor av vatten. Jag tog av mig sockar och skor (eftersom mina Nimbus blir otroligt tunga av vatten) och vadade ut och svalkade av armar, ben, ansikte och huvud. Riktigt gött! Sedan var det som att börja om på nytt med att springa. Sval och fräsch!

Vackra Grimsjön!

Vi sprang vidare i vackra Grimetons skog. Allt från breda skogsvägar...

...till smala mountainbike-spår...

Här kör man Bockstensturens 5-milare!

Vi sprang vidare och efter ca 11 km kom vi fram till Skärsjön, där det fanns en jättefin brygga! Bad igen!

Skärsjön!

Vi kom vidare på grusvägar bort till OK Nackhe-stugan. Där fick jag för mig att springa in på en väg som jag inte kände till och så blev det en extra "ring" på en km. Jaja, jag var ju ändå ute på långpass:). Jag fick iaf fyllt på vattenflaskorna hos en väldigt snäll kille som stod och tvättade sin båt...

Jag insåg att det fick bli att springa bort till Öströö och sedan in vid Skärbäck. Där kunde vi svalka oss för tredje gången!

Nöjd vovve i Skärbäck!

Vi sprang vidare mot Krösnaslätten och jag hittade faktiskt ett moget björnbär! I juli! Det har nog aldrig hänt förut! De är riktigt tidiga i år! Gott var det iaf:)

Årets första björnbär!

Vi sprang förbi Krösnaslätten och bort mot Valasjön. Vi passerade Kalvsjön, där det fjärde doppet blev. Där tog jag dock inte av mig några skor. Det var lite väl dyigt där...

Kalvsjön

Vi sprang vidare på ridleden och Hallandsleden och efter ca 20 km kom vi in i riktig terräng! Lagom kul när benen började bli trötta och sega. Det blev rätt mycket gång där, eftersom jag var lite skraj för att springa omkull bland alla stenar och rötter.

Trailrunning!

Så småningom kom vi in i naturreservatet (ett av alla som finns där uppe kring Åkulla...)

Hej Toppbjär!

Och nog gjorde Toppbjär skäl för sitt namn, för jäklar vad det blev kuperat!

Hej backar!

Och helt plötsligt befann vi oss bland de där snackande stenarna. Börjar nästan bli lite tjatiga nu... :)

En väldigt massa namn snackar den här stenen om

Till sist kom vi äntligen ner till Valasjön där vi kunde ta vårt femte dopp. Den här gången doppade jag mig faktiskt på riktigt (med kläderna på). Det var lite svårt att gå ut där eftersom det var massor av stenar som skar in i fötterna och gjorde ont. Men det var riktigt skönt att få kyla ner hela kroppen!

Valasjön!

Och faktiskt så kändes det inte jättekallt, utan bara behagligt! Vid det laget hade jag sprungit drygt 22 km, så det var skönt att svalka sig där! Dessutom fyllde jag på vattenflaskorna igen! De var tomma igen...

Vi knatade oss upp mot Lyserna och sedan kunde vi springa lätt ned för Axelid och vidare in på banvallen för att slippa asfalten. Här blev vi överraskade av en kossa som stod i en hage som man passerar. Den var som tur var snäll och undrade mest vad vi var för några konstiga figurer:)

MUUUU!

När vi kom till grushålan stod klockan på 27 kilometer och jag var jättenöjd med mig själv! Jag hade sprungit 27 km i 25 graders värme och satt nytt distansrekord! Så jäkla gött! Så jag stannade klockan när jag blev tvungen att gå upp för en backe och så gick vi resten av vägen hem (ca två km). Selma var också lite trött, men jag är imponerad av att hon ändå hängde på så jäkla bra! Hon är otroligt duktigt! Men så behöver hon ha rundor där vi kan svalka oss och hon kan dricka för att orka med. Annars hade hon nog inte orkat mer än en mil!

Jag tycker att kroppen klarade värmen riktigt bra idag! Även om det blev en del gång så var det mest löpning och det kändes riktigt bra att springa! Det verkar alltså finnas hopp även för mig och min löpning i värmen! Helt underbart!

Denna rundan var dessutom perfekt som ett långpass inför Lidingöloppet. Längre än såhär behöver jag inte springa. Och den är väl kuperad och det är mycket skog. Helt perfekt!

Dock tror jag att jag behöver en riktig vätskerygga. 6 dl vatten räcker inte långt i värmen! 1,5-2 liter hade varit mer lagom! Får nog kika runt lite vad som finns. Är dock lite osäker på ifall min rygg klarar att bära mer än mig själv. Men kändes ju inte så farligt idag...