Två hästar ridna i kölden

8 minusgrader och en snål nordostlig vind, det är ordentlig kyla det!

Bosse var först ut idag också. Återigen började jag med lite fysio-övningar. Först triggade jag honom att spänna magmusklerna och trycka upp rygg och kors, sedan var det killa-under-magen-övning. Han svarar allt bättre på de där övningarna, vilket är så häftigt!

Jag broddade honom och sedan begav vi oss ut i paddocken för lite equi body balance. Jag började med jobb på linan, det går allt bättre nu. Först skrittade han några varv, vi gjorde lite TRT-övningar, vända bakdel och framdel. Sedan skrittade vi över bommarna och kryssen och sedan lina igen.

Den här gången lyckades jag få honom att trava genom att själv springa med honom och så sprang han några steg själv. Framsteg! Ca 20 minuter brukar jag köra de där övningarna, så det tar inte så mycket tid.

När vi var klara tog jag in honom och sadlade och tränsade honom, tog på mig overallen, vinterridstövlarna, värmesulorna, hjälmmössan och drog upp buffen över näsan för att stå ut med kylan.

Överleva-kylan-mundering

Idag red vi upp i Linnarp och Obbhultskogen. Det var länge sedan vi tog den rundan. Det är en hel del höjdstigning och härliga skogsvägar. Bosse var pigg och fräsch idag också och ville både trava och galoppera även om jag hade tänkt att ta det lite lugnare idag. Men det är något med snön som gör både mig och hästarna lyckliga. Inga bocksprång idag dock.

På vägen hem red vi banvallen och där blev han lite taggad. Han fick trava och då tog han i ordentligt och travade riktigt fint. Så härligt att han har det i sig!

Trots alla varma kläder så frös jag om hälarna (!), jag fick dra upp värmesulorna på max, trodde jag skulle klara mig med nivå 2 som jag hade igår, men det var betydligt kyligare idag. Buffen blev ju helt fuktig också eftersom jag andades i den. Men den höll i alla fall ansiktet lite skyddat mot kylan.

Det blev ändå en härlig runda ute i snön och solen, det ger verkligen energi!

Efter Bosse var det Kalles tur. Jag drog ner värmen i sulorna till lägsta men behöll overallen medan jag gjorde i ordning honom. Även han fick lite stabilitets- och core-övningar, samma som Bosse. Han spänner verkligen magmusklerna, betydligt mer än vad Bosse gör, så det är ju bra, han har dem och han aktiverar dem. Han fick också göra lite EBB, samma övningar som Bosse, men han travar ju frivilligt i alla fall.

Sedan blev det uteritt för honom också. Jag velade lite fram och tillbaka innan, men jag bestämde mig till sist för att rida honom ändå och det ångrade jag absolut inte!

Han var lite "busig" eller pillig när jag gjorde i ordning honom, han skulle bita på grimskaften, bita på mig och greja. Det är något nytt, han har varit så himla lugn på sistone, så det är en tydlig förändring.

Eftersom sadeln åkte bak i måndags lade jag padden under idag. Tanken var att förhindra att sadeln lägger sig på ryggraden så att det finns något stötdämpande. Korkat nog glömde jag bröstan, den hade ju hindrat sadeln från att glida bak.

I alla fall så gav vi oss iväg och jag höll på att trilla av på gårdsplan när han tog ett steg åt sidan samtidigt som jag stod upp i stigbyglarna och skulle rätta till mig, men jag satt kvar som tur var:).

Vi skrittade iväg och så stannade han vid trädgården. Han backade lite. Jag tog det lugnt och bad honom att gå framåt och det gjorde han till sist. Sedan var det högersvängen ut på Obbhultvägen. Så märkligt att han inte ska gå åt det hållet där! Han stannade, försökte gå åt vänster, sedan backade han ner på åkern. Då vände jag tillbaka och tänkte svänga ut på vägen igen, det ville han inte, så vi red vidare på åkern mot grusvägen från det hållet istället och efter lite krångel så valde han att gå framåt dit jag ville. Upp på grusvägen och upp på Obbhultvägen. Jag höll honom på vänster sida av vägen eftersom han gärna tränger ner i slänten när vi går på högersidan. Det fungerade bättre och sedan tog vi åkern upp mot upplagsplatsen.

Han var fin i skogen, jag fick dock övertala honom lite och trycka på honom framåt, men han vände inte eller gjorde något dumt. Det blev en härlig galopp i snön, jag tror han bytte galopp och i samband med det gjorde han ett litet glädjeskutt. Han är så rolig! Han är ju ingen häst som drar iväg på något sätt, men det är lite kul när han är pigg och på hugget liksom, när jag behöver hålla in honom.

Vi vände som vanligt och red tillbaka, sedan upp i Skattagårdsskogen. När vi kom ner till gården fick jag, efter lite diskussion, honom att gå åt andra hållet jämfört med vad vi brukar. Först tänkte jag rida och vända vid grinden, men så tänkte jag att jag ser vad som händer om vi rider förbi grinden och vidare på vägen runt grushålan.

Det gick hur bra som helst! Han var helt avslappnad och skrittade på lång tygel ända till vi närmade oss 153:an. Då spände han till lite och jag kortade tyglarna. Sedan fattade han att vi var på väg hem så då piggnade han till igen for iväg i trav, slängde med huvudet och blev lite okontrollerad. Jag saktade av till skritt och sedan travade vi igen, när vi närmade oss backen upp ur grushålan satte han av i galopp och var så härlig! Fine killen!

Vi fortsatte mot Attas och sedan ner till Skittne-gada där vi galopperade igen innan vi saktade av och han fick långa tyglar. På vägen hem tog vi genvägen över åkern och när vi närmade oss uthusen spände han till igen och gjorde en klockren vändning när Magnus kom backandes med bilen. Men han vände inte snabbare än att jag satt kvar i alla fall, vilket var skönt, jag hade verkligen ingen lust att trilla av. Jag vände tillbaka honom och lyckades få honom mellan uthusen och fram till stallet.

Så himla duktig han är nu! Jag är så glad att jag utmanade honom lite och tog en annan runda än vad vi brukar, han löste det så bra och jag är så nöjd med honom! Det var riktigt kul och härlig att rida ut med honom!

Mina fina killar!