Träning från marken

Precis när jag skulle ut och hämta Kalle började det att regna. Jag tänkte att det nog bara var en skur, så jag gav mig ut ändå, men jag hade bestämt mig för att bara jobba honom från marken idag. 

Tacksamt nog stod hästarna vid närmsta grinden, så jag behövde inte lägga någon tid på att gå och hämta Kalle längst bort i hagen. Pelle stod och tryckte under alen vid vattenbaljorna, han gillar ju inte regn!

Jag har sedan en tid tillbaka tränat på att ha Kalle lös på stallgången när jag gör i ordning honom. Jag har ett grimskaft hängandes för säkerhets skull så att jag hinner ta honom ifall han skulle ge sig iväg. Han brukar inte göra det, men nu på sommaren har jag minst en stalldörr öppen, så rymningsmöjligheten finns ju.

Han trivs bättre med att stå lös än att stå uppbunden. Han kan bli lite stressad av att stå uppbunden och vill gärna backa. Dessutom kan han ju inte sänka huvudet så mycket som han vill när han slappnar av. Men det är ju såklart viktigt att kunna stå uppbunden också, men nu är syftet att han ska slappna av och känna sig trygg.

Han spanar en del ut på kompisarna och när det kör bilar utanför, men mestadels står han och sover. Han har lite svårt med att man rör honom mellan och precis bakom öronen, så när jag skulle klippa manen bakom pannluggen och ville lägga saxen mellan öronen på honom ville han inte vara med om det. Så han backade, jag tog fram honom igen, så klippte jag med saxen bakom öronen istället, inga problem då slappnade han av och sänkte huvudet och till sist kunde jag lägga saxen som jag tänkt från början. Men där har vi ju en sak att jobba med. Något som kanske kan vara en av alla nycklar för att få honom avspänd.

Jag gick igenom hela honom och letade efter fästingar, samt kände igenom ben och hans övriga kropp. Det blir lite som "vänskapsleken" i de sju lekarna som är en metod för att kommunicera bättre med sin häst.

När jag hade borstat honom och kratsat hovarna gick jag in i sadelkammaren för att hämta repgrimman. Då stod han kvar så lugnt där jag hade ställt honom, han bara spanade lite nyfiket in ifall jag skulle ha någon godis med mig, det ville han ju inte missa. 

Tidigare kunde han gå iväg när jag började kamma svansen, men numera står han i princip helt still när jag gör i ordning honom. Så där har han blivit bättre, även om han hela tiden har varit ganska lugn med det. Men det är viktigt att kunna se framstegen även om de är små för att få bekräftelse på att vi är på rätt väg.

Avslappnad kille lös på gången

Håller koll på mig när jag går in i sadelkammaren

Idag tog jag med mig en pisk, piskpåsen och en handklappa för att öva lite mer på ljud och andra saker som kan distrahera honom.

Jag började med vänskapsleken och drog repet över hela honom, det gick fint. Jag lade det även om bakbenen utan att han reagerade på det. Sedan tog jag piskpåsen och drog den över hela kroppen. In mellan bakbenen, ingen reaktion, upp på halsen mot huvudet, ingen reaktion. Men när jag lade den mellan öronen och fram mot pannan blev det jobbigare. Då ville han först backa och sedan ducka med huvudet, men först när han stod still sänkte huvudet med påsen mellan öronen tog jag bort den och det funkade efter ett tag, även om han inte gillade det.

Sedan vevade jag runt med påsen så att den prasslade, det var jättejobbigt för honom och han kunde inte slappna av så länge jag gjorde det. Huvudet stod rakt upp och han tittade fram och tillbaka och försökte hitta något sätt att hantera det. Det gick bra att prassla med påsen bakom honom och över ryggen, men runt huvudet och framför var det jobbigt.

Efter det körde jag tryckleken, där jag övade på att få honom att sänka huvudet för tryck bakom öronen och sedan flytta honom baktill, framtill och bakåt. Att sänka huvudet var lite svårt, vi har inte övat på det jättemycket, men det gick, däremot att flytta fram- och bakben samt bakåt kan han väldigt bra, det har vi gjort mycket. Vi gick också över till driva-leken som också funkar bra. Sista leken var jojo-leken, där han har lättare för att backa än att komma tillbaka, men vi övar och det blir bättre.

Sedan tyckte jag att det räckte och vi gick tillbaka till hagen. Pelle och Bosse var kvar på samma ställe så jag stannade kvar en stund och gosade med dem också.

Det roliga med att jobba Kalle från marken är att han är så kommunikativ och mottaglig. Även om han spanade rätt mycket på omgivningen idag och inte var helt avslappnad hela tiden så är han väldigt mottaglig för de övningar vi gör och han lär sig dem snabbt. Där behöver jag tänka mig för så att det inte blir någon övning av misstag från min sida, när jag sänder signaler utan att jag tänker på det.

Samtidigt är han väldigt gosig och visar verkligen när han gillar mitt sällskap, han vill gärna att jag kliar honom i ansiktet och på de kliställen han har. Han är också otroligt snäll. Han är lekfull och nyfiken och i grund och botten en väldigt lugn häst. Det är ju bara hans flyktinstinkt som behöver dämpas lite grann och hans fokus som behöver släppa omgivningen. Kanske inte så "bara", det är ju definitivt en utmaning att få en häst att ändra sig så pass mycket. Men jag känner också att varje träningspass tar oss några steg framåt. Bara det att jag idag upptäckte att han har så svårt för att ha t.ex. påsen runt huvudet och att han tycker att det är jobbigt när den fladdrar runt, ger ju mig saker att jobba vidare med, saker som vi genom träning kan lösa längre fram och det är väldigt kul! Jag har också en känsla av att just utmaningen med saker runt öronen kan lösa några andra utmaningar vi har, så det ska bli spännande att se vilka det blir.

Det långsiktiga målet med all den här träningen och egentligen allt jag gör med honom är ju att få en häst som jag kan rida ut på överallt och som jag kan rida i vilken paddock eller ridhus som helst med fokus på mig och det jag gör. Jag är övertygad om att vi kommer att nå dit, men vägen dit är krokig och den kommer att ha bakslag och utmaningar, men så kul vi kommer att ha när vi väl har nått dit!

Jag tycker också att det är väldigt kul att jobba med hästarna på det här sättet, att se dem utvecklas mentalt, även om det såklart alltid är roligast att sitta på hästryggen och utvecklas där. Men att jobba dem från marken är minst lika viktigt och måste få ta en del av all den tid jag lägger på dem!

Påse bakom öronen - OK

Som sagt blev det lite gose-stund efter att jag släppt tillbaka Kalle i hagen igen. Jag lyckades fånga Pelle och Bosse på bild när de gäspade :)

Trött-Pelle

Trött-Bosse