Långpass i skogen!

Idag kom jag upp vid sju, hade ätit frukost vid halv åtta, fixade lite pappersarbete och gav mig sedan iväg på långpass med Selma. Vi begav oss mot Bexells stenar uppe i Torstorps skog. Det blev en del asfalt i början eftersom någon tyckt att det är fint med asfalt i skogarna. Det tycker inte jag!

Asfalten förstör denna vackra skog!

Det var ganska varmt idag. Jag hade på mig mitt Göteborgsvarvs-linne och kände mig lite extra kaxig :). Dock var det ju lite skuggigt i skogen, så det kändes ändå inte jättevarmt. Efter 5 km tog vi en vätskepaus i en bäck för Selma. Det tyckte hon var gott!

Till sist kom vi äntligen in på grusväg och så började stigningarna uppåt. Vissa backar sprang jag upp för, de som var lite längre gick jag upp för eftersom jag ändå inte förflyttar mig snabbare springandes i backar. Till sist var vi framme vid Bexells stenar.

Spännande ställe!

Det blev alltmer skogslikt, inga små hus, utan bara skog. Mycket fint!

Skog och grusväg! Fint!

En och annan talande sten såg vi också.

Kloka ord på vägen...

Det är fantastiskt fint att springa där uppe i skogen. Ibland ser man fin bokskog också.

Vackra vyer

Efter ett tag kom det ytterligare en bäck där Selma kunde svalka sig och dricka lite.

Vätskehål!

Jag var lite orolig för om jag skulle hitta. Det är nog ett år sedan jag var i dessa trakter. Något av en favoritrunda som jag upptäckt till häst, cyklat många gånger, men aldrig sprungit. Jag behövde dock inte oroa mig för att inte hitta. Det är mer välskyltat än i en normal storstad :).

Välskyltat!

Vi fortsatte uppåt ett tag till, sedan vände det äntligen neråt mot Valasjön. Där släppte jag på ordentligt! Det lutar ganska bra och ligger massor av löst grus, så det är lite lurigt att springa fort där, men det gick riktigt bra. Skönt att släppa loss benen lite. Efter nedförsbackarna kom vi ner till Valasjön där vi återigen svalkade oss.

Bada!

Valasjön

Den här gången svalkade även jag ansiktet och huvudet lite grann. Det var skönt! Det var väldigt kul att springa idag! Kroppen kändes lätt. Jag hade inga krav på att det skulle vara någon fart och när jag kom till Lyserna, där jag hade ca 5 km kvar hem valde jag att vända mot Åkulla och upp mot Bocksten. Vid Bocksten vände vi ner genom skogen mot Banvallen.

Riktig skogsstig!

Därefter var det nästan bara nedför hem. Vi svalkade oss en sista gång i Yasjön, där Selma lade sig ner och njöt av det svala vattnet. Dock drack hon ingenting där. Sedan fortsatte vi hemåt på banvallen ända till Obbhult där vi vände upp mot grushålan och sedan hemåt.

Banvallen

Sista biten på asfalt ute i solen var riktigt jobbig, men jag knatade på och till sist stannade klockan på strax över 19 km. Kändes riktigt bra! Just värmen tyckte jag att jag klarade ovanligt bra idag. Kanske kan även jag vänja mig vid värme!

Nu ska jag ut och måla läkt! TJO!