Sidor

onsdag 10 april 2024

Life goes on

Ja, livet går vidare även med en bruten högerhand. Det har nu gått en och en halv vecka sedan jag bröt min högra handled. Och lite mer än en vecka sedan jag opererade min hand.

Det är faktiskt stor skillnad på, dels hur jag mår, dels mängden smärta om jag jämför med förra gången jag hade en bruten handled. Jag kan använda min höger hand på ett helt annat sätt än vad jag jag kunde när min vänstra hand var bruten. Jag kan hjälpa till med högerhanden lite grann i vardagen. Men framför allt så har jag inte så mycket smärta som jag hade förra förra gången. Förra gången kunde jag inte ens gå ut och gå för det är bara värkte i armen. Nu kan jag jag gå ut och gå som vanligt egentligen fast bara med en hund då. 

Det gör det här faktiskt lite enklare än vad jag hade räknat med med och det är riktigt gött. Speciellt med tanke på att jag ska ha gips i totalt sex veckor.

En som är glad över att jag är hemma det är så klart taxen. Hon är jättenöjd över att matte ligger i soffan och myser med henne. Samt att hon får komma med ut på promenader.

LEKA!!!!


I helgen var vid vid sjön och grejade lite i skogen. Vi hade med oss taxen och hon tyckte det var mysigt  i skogen fast hon var lite besviken över att hon inte fick springa lös. Även om det inte var jättevarmt ute så var det ändå lite känsla av att våren kunde vara på väg.

Tax i skog


Fint vid sjön

Och det kommer faktiskt en hel del vårtecken nu som på löpande band. Påskliljor, vitsippor, magnolia som börjar blomma, rabarber i odlingslådorna. Det är rätt härligt ändå. De två senaste dagarna har vi dessutom haft temperaturer runt 15 till 18° vilket är helt underbart efter en lång period med knappt tre plusgrader. 

Hanna var här i helgen också och red Compis lite grann. Jag försöker hålla igång honom så gott det går med promenader och släppa honom i paddocken så att han får springa av sig. Han är ju så himla snäll, det är som att han förstår att jag är skadad och han håller sig mycket lugnare när jag till exempel ska försöka få på honom grimma och hantera honom. Det gör det hela enkelt att ändå kunna hålla igång honom på någon slags nivå även även om jag inte kan rida. 

Vårtecken


Tax som vill ligga nära sin matte

Nästa tisdag ska jag in till ortopeden igen och ta bort stygnen från operationen och gipsa om armen. Jag börjar inse att att det kommer att bli jobbigt att gå med armen i gips om här blir vårtemperaturer ute. När jag var ute och gick igår och i förrgår svettades jag som en gris in i gipset. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till att ha gips i fyra veckor till efter omgipsningen. Gipset kommer ju att lösas upp av min svett typ.

Jag skulle vilja ha ett lite sportigare gips som kanske inte täcker hela underarmen. Jag hade ju räckt med bara gips över handleden. Då kanske det inte hade blivit så varmt. Jag får kolla med dem när jag kommer dit på tisdag helt enkelt.

Jag gör mina tråkiga rehabövningar och försöker göra saker som är roliga så gott det går. Jag försöker fokusera på det jag jag kan göra istället för det jag inte kan göra för att inte helt deppa ihop. Men det kommer säkert säkert bli bra det här också till sist det är ju bara så jobbigt att inte kunna leva livet som vanligt under de här veckorna. Framför allt är det jobbigt att inte kunna rida. Jag får öva på mitt tålamod helt enkelt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar