En fin tisdag!

Ännu en solig och härlig dag, det enda smolket i bägaren är ju att den mestadels spenderats inomhus eftersom semestern är long gone...

Jag började dagen med en promenad i soluppgången med Nelly och Selma, skön start på dagen!

Morgonsol

Under förmiddagen fick jag en väldigt positiv överraskning eftersom hovis hörde av sig och undrade ifall han kunde dyka upp idag. Hurra! Det betyder både att jag slipper ställa in träningen på torsdag (eftersom han skulle komma då) och att jag nu kan rida Kalle igen!

Så i eftermiddags kom han och vi tog in alla hästarna (eftersom han inte hörde av sig förrän  han stod på gårdsplan och jag inte hade en susning om att han var på g.

Så Kalle fick på en ny sko, vilket var klurigt eftersom han trasat sönder hoven ordentligt, så vi får hålla tummar och tår för att den sitter kvar nu!

Och Bosse fick fyra nya skor. Dessutom utan att tappa någon innan. Men hans hovar är ju så jäkla trasiga, det känns som om de aldrig kommer att bli riktigt bra. Speciellt nu när han inte kan gå så länge för att han sliter skorna något så fruktansvärt. Det mest optimala är att sko honom var femte vecka nu, men jag vill ju dryga ut det så mycket jag bara kan så nu gick det nästan sex veckor. Det är verkligen ett gissel med dåliga hovar och hästar som ska tappa skor!

När hovis var klar gjorde jag i ordning Kalle för en ridtur i paddocken. Han har ju vilat helt sedan förra tisdagen då Carina och jag var ute och red tillsammans. Och när han får vila så länge har han tidigare blivit rätt jobbig att rida då han har varit väldigt uppmärksam och slängt sig hit och dit. Så jag var lite smått fundersam över hur det skulle gå. Dock inte nervös, det blir jag tack och lov inte så mycket längre.

Han var väldigt lugn i stallgången som vanligt, men när vi gick ut fick han lite separationsångest från Pelle och Bosse som stod kvar i stallet. Vi började med liknande övningar som igår och han fick öva mycket i farliga hörnet, samt gå över vattenmattan. Regnbågarna ställde jag undan.

Precis när jag skulle sitta upp gnäggade han på de andra hästarna och verkade lite orolig, men jag satt i alla fall upp och började skritta honom. Han gick på bra fram mot hörnet, tittade lite grann, men var lugn och hanterade det väldigt bra utan att slänga sig.

Det gick lika bra i andra varvet och han kändes lugn även om han gjorde några gnäggningar till och verkade nästan på väg ut ur paddocken och hem till stallet. Men när jag började jobba honom glömde han de andra hästarna. Det är så tacksamt med en arbetsvillig häst! Som glömmer omvärlden lite grann när han får jobba!

Jag gjorde lite övergångar skritt-halt-skritt. Jag kollade på Hästnets Clinic med Jens Fredricson och det var en sak som verkligen fastnade hos mig; Jens sa upprepade gånger att det är bättre att göra det enkla bra än att göra det svåra halvdåligt. Han menade på att man alltid ska göra varje övergång så bra man kan, vara koncentrerad så att de blir bra och det tog jag fasta på idag. Fokus på att rida så att hästen får det lätt att göra en bra övergång. 

Jag märkte att jag hela tiden fastnar i innerhanden, vilket är något jag verkligen måste jobba på! Övergångarna blev bättre och bättre och det är väldigt tydligt att Kalle börjar förstå det arbetet mer och mer nu. Tidigare resulterade alla övergångar i att huvudet for upp och han ville helst stå och slänga med huvudet i halten. Nu kan han i alla fall stå still i halten och invänta nästa kommando. Jag gjorde även direkt övergång från halt till trav, vilket han också gör väldigt bra nu.

Jag travade lite på bortre volten och red vidare på långsidorna, passerade farliga kortsidan utan problem. Han var lite spänd, men det var jag också så förmodligen var det jag som projicerade spändheten på honom. Men det är svårt att slappna av för jag vet att om jag är i minsta obalans och han vänder så flyger jag av. Men jag behöver släppa de tankarna, för oftast hanterar jag vändningarna bra och håller mig kvar. Det blir inte bra ridning när jag sitter och väntar på att han ska vända.

Jag jobbade honom också övergångar skritt-trav och sedemera blev det galopp. Han var jättefin i galoppen, så balanserad och helt underbar! Vi galopperade på volt och runt i hela paddocken och även på volten vid farliga kortsidan. Han gjorde det så bra! Jag var så nöjd med honom! Duktiga häst!

Det blev ett väldigt bra pass där han verkligen jobbade så fint och jag tycker det är så kul att kunna sitta och jobba på detaljerna, på bra övergångar, på bra balans i galoppen, att kunna tänka mer på mig själv och mina händer, hur jag sitter i sadeln etc. Det är så härligt att kunna känna att vi har utvecklats så mycket tillsammans det här året!

Jag var också så nöjd med att han faktiskt släppte den där farliga kortsidan lite och jag kunde rida honom lite mer normalt där och därmed kunna rida honom i hela paddocken. Det kan kanske tyckas märkligt för den oinvigde att jag blir så glad över att kunna rida min häst i hela paddocken, borde inte det vara självklart liksom??? Jo, kanske det, men med en häst som Kalle, som är känslig och som ibland reagerar kraftigt på saker i omgivningen så är det en stor sak att han kan slappna av och faktiskt bete sig som en "normal" häst. Det är något som jag har jobbat med i snart ett helt år och äntligen börjar allt mitt slit ge resultat! Så härligt!

Nu ser jag fram emot att ta med Kalle på torsdagsträningen hos Charlotte och hoppas att vi ska kunna fortsätta med lite bomarbete där och att han ska vara minst lika fin som idag!

Kalle i farliga hörnet