Det är inte bara jag...

...som är dum nog att ge sig ut och springa i ösregnet!

Efter att jag äntligen fått samlat ihop alla papper i pärmar osv for Magnus och jag till Åkulla för att titta på det virke som låg kvar på upplagsplatsen. Det var en hög barkborre-angripna träd, så vi tänkte att de passar nog bäst till ved.

Jag hade klätt om till löparkläder och hade de vanliga Asics-skorna på mig, men Icebugsen med mig. Det har ju regnat hela dagen och jag visste inte riktigt hur isläget var i Åkulla, så jag tog det säkra före det osäkra. Men jag konstaterade att det mycket väl gick att springa med Asics-en, eftersom underlaget var asfalt hade det bara slitit onödigt på dubbarna på Icebugsen.

Magnus släppte alltså av mig vid upplagsplatsen så fick jag springa hem. Jag hade inte ens hunnit värma upp när jag, förvånande nog, mötte en löpare på väg åt andra hållet i ösregnet. Jag hälsade glatt, lite för att säkerställa att jag inte såg i syne, och hon hälsade lika glatt tillbaka.

Det gick iaf bra att springa även idag. Fötterna badade i vattnet som ganska omgående trängde in i skorna (kanske borde satsa på ett par gore-tex-dojor oxå?) men jag kände mig aldrig särskilt kall. När jag kom hem var det bara till att slänga alla kläder direkt i tvättmaskinen. Det enda som var någorlunda torrt var trosor, sport-BH och linnet. Resten kunde man vrida ur.

Inte heller idag kändes det särskilt jobbigt och jag såg till min förvåning att medelpulsen låg på 145, vilket jag tycker är lite lågt. Förvisso var det en del utförslöpning som sänkte pulsen och jag körde ändå ca 20 minuter på  hård ansträngning och ca 15 på medium, så visst var det ett bra pass ändå. Uppförsbackarna kändes helt OK att springa upp för och jag börjar känna att jag faktiskt börjar bli lite bättre på att springa nu. Jag orkar mer än tidigare. Så framöver får det bli intervallträning och backträning så att jag får upp farten också. Man vill ju inte komma sist i sommarens tävlingar...