Oväntat modig!

Ikväll fick Pelle en tur till ridhuset. Som vanligt regnade det och jag fick användning för regnrocken som jag köpte på Gekås för ett tag sedan, den har verkligen varit ett bra köp! För att skydda sadeln lyckades jag även hitta ett gammalt sadelöverdrag i galon, vilket också var väldigt bra! Skönt att sätta sig i en torr sadel...

BRA KÖP!

Det var första gången för Pelle i ridhuset så jag hade inte några stora förväntningar på honom, då jag vet vilka grejer han kan få för sig emellanåt. Till en början var han lite tveksam till att ge sig ut i mörkret och regnet, men efter en stund skrittade han på normalt bredvid mig och frustade lite förnöjt.

Väl i ridhuset var han nyfiken och uppmärksam, men inte särskilt spänd, så jag tog fram två bommar på marken på ena volten och ett litet kryss på ena diagonalen. Jag började med att värma upp i skritt och försöka få honom att arbeta mer bakbenen under sig, sänka huvudet och slappna av och det gick bra.

Även traven kändes bra, liksom galoppen. Det funkade jättebra att galoppera över bommarna, han höll ett lugnt, jämnt och fint tempo och det flöt bara på. Krysshindret hoppade jag i trav och då blev han lite uppjagad, tvekade lite, "ormade sig" framför hindret, men jag höll om med benen och höll ett mjukt stöd i händerna, han hoppade och for iväg lite efteråt. Troligen lycklig över att få hoppa, men frustrerad över att "hindret" var så litet.

Överlag skötte han sig mycket bra och jag var väldigt nöjd med honom. Dock fick han spel när vi skulle hem och större delen av vägen gick han och trumpetade, taktade och försökte hoppa upp i knäet på mig. Knasiga häst!

Knashästen!