Löptur och uteritt

Blåsten från igår hade lagt sig idag. Det var så gott som vindstilla på förmiddagen. Det regnade lite grann. Sådant där fjunigt regn som man blir väldigt blöt av. Jag är så trött på regnet nu! Och på hur det ser ut i hästarnas hage! Lera upp halvvägs på smalbenen. Så trist!

Nästa år ska vi lägga ut mer bärlager ända fram till grinden i hagen så att man iaf kan gå ut och öppna och stänga grinden utan att få lera upp till knäna!

Idag hade jag lite spring i benen. Det har tyvärr inte blivit så mycket löpning som jag hade tänkt här under mitt jullov. Min rygg blev lite väl paj när jag julstökade i början på veckan, men idag tänkte jag att ryggen kanske blir bättre när jag springer...

Så jag tog med mig Selma ut på en runda. Vi sprang mot grushålan i Obbhult, svängde ut mot 153:an, svängde in mot Stensared och sedan tillbaka förbi grushålan igen.

Det var verkligen helt vindstilla ute och jag var bara tvungen till att ta en bild på det magiska vattnet som var helt spegelblankt. Enorm skillnad mot havet igår!

Spegelblankt!

Selma passade på att bada lite, det finns verkligen inget tillfälle då hon inte tycker att man ska bada!

Vi sprang vidare förbi Obbhult station och mot Linnarp. När klockan passerade 7 km stannade jag och gick resten hem. Jag kände av korsryggen lite grann och ville inte riskera något, så det fick räcka för idag.

Det var i vanlig ordning härligt att springa! Trots att det bara var knapp 4 plusgrader ute så blev jag rätt varm ändå. Jag fick lägga de tunna Lidingöloppsvantarna och pannbandet i fickorna efter 2 km för att det var för varmt.

När jag kom hem igen blev det lite lunch och sedan gick jag ut och hämtade hästarna. Det regnade inte längre, så det var ju bra. Bosse har ett jättetunnt täcke på sig nu för att han inte ska bli så fruktansvärt smutsig när han rullar sig och för att det ska gå smidigt att sticka ut och rida direkt när regnet upphör. Han är ju då torr och ren om sadelläget och vi slipper riskera skav och andra otrevligheter. Det går också betydligt snabbare att göra i ordning honom eftersom han i princip bara är smutsig på halsen, i ansiktet och på benen.

Nu när det var så lugnt ute tänkte jag att det passade bra med en uteritt. Så vi traskade iväg mot skogen. Bosse var pigg, nyfiken, gick och snarkade och verkade allmänt nöjd med att få komma ut.

Jag passade på att filma honom lite med mobilen:). Vi skrittade upp för backen och tvärade rakt över skogen.

Fin utsikt hade vi idag!

Precis när vi skulle passera bäcken mot mossen så var där något i mossen som klafsade till. Bosse frös till i en halv sekund innan han lugnt traskade vidare, medan jag blev lite skraj, eftersom jag inte riktigt visste vad det var. Älg? Rådjur? Vildsvin?

Men eftersom Bosse inte reagerade så mycket så var det bara till att skritta vidare. Vi skrittade en grusväg upp i skogen, men vände när jag såg att där var en jägare som hade parkerat sin bil. Bäst att inte störa!

Så vi skrittade upp i Skattagårdsskogen och sedan ut vid Smeas. Vi skrittade även förbi Kullagården, som har blivit lite "farlig" nu när det flyttat dit nytt folk som har grejat där lite. Första gången vi skulle rida där förbi fick ponnyn gå före. Andra gången fick jag hoppa av och leda förbi honom. Men idag skrittade han bara förbi. Förvisso i väldigt rask takt och fnysandes, men han gick ju förbi i alla fall!

Det blev en väldigt lugn och trevlig tur. Jag tycker att han skötte sig kanonbra! Han lyckades inte bli svettig heller, eftersom det var ganska kallt och han var såpass lugn som han var. Duktig kille!