Sidor

lördag 12 december 2015

Den makalösa hästen!

Idag stod alltså ridning på planeringen. Det var Bosse som skulle få komma ut lite. Planen var att rida ut honom, då jag tyckte att han var lite låg i paddocken senast och ville ha lite naturlig framåtbjudning.

När jag hade tagit in honom från hagen gjorde jag i ordning honom. Han har ju inget täcke på sig, eftersom han har vinterpäls, så det var mycket lera som skulle borstas bort. Helt otroligt hur mycket han lyckas smutsa ner sig!

När jag skulle kratsa hovarna ser jag till min förskräckelse att han har lyckats dra ur och böja till de tre sömmen på utsidan av höger bakhov! Jag fattar inte hur det är möjligt??? Det är en vecka sedan Hovis var här och redan nu har han alltså lyckats!

Såhär kan man göra om man är makalös!
Jag slängde iväg ett meddelande till Hovis, vet dock att hon ska resa bort, kommer inte ihåg när det var, så jag hoppas att hon hinner komma förbi och slå i tre söm innan hon åker. Jag drog bort de Men jag vågade inte släppa ut honom i hagen med söm bara på ena sidan av hoven, så jag snickrade lite själv. Jag lyckades få dit två söm i alla fall, så jag hoppas att det sitter så länge. Jag fick också känna på hur det känns att ha 600 kg häst i knäet när man slår i söm. Jag är glad att jag slipper sko honom själv!

Jag kom i alla fall upp på ryggen på honom och skulle rida ut. Jag märkte att han var rätt så laddad, men tänkte att jag testar i alla fall. Men jag skrittade bara upp till Obbhult-vägen innan jag insåg att det där inte skulle bli någon trevlig ridtur, Det var som att sitta på en bomb. Han väntade bara på att få explodera.

Så jag vände hem igen och stack istället in i paddocken. Det står lite vatten i den efter den senaste tidens regnande, men inte överdrivet mycket, det var helt ok att rida där ändå.

Han var rätt laddad i paddocken också. Lugnare dock, så det gick ju att jobba honom lite. Det blev många övergångar, skritt-halt-skritt, skritt-halt-skritt-trav-skritt. Även lite trav från halt när han väl svarade framåt.

Han har varit lite svår att få i galopp det senaste, men nu tyckte jag att han svarade bra framåt, så jag la till galoppskänkeln. Då blev han sur och låtsades att han inte fattade vad jag ville. Till sist fick jag honom att fatta vänster galopp på volten. Jag fick driva jättemycket och så blev det lite hopp och studs.

Jag fortsatte lite till, men han ville inte fatta galopp, så jag red ut på spåret och försökte istället efter en hörnpassering och då gick det bättre. Han fick galoppera på lite innan jag saktade av och testade att fatta igen och då tog han galoppskänkeln direkt. Nöjd så!

Högergaloppen är ännu svårare, så han fick avsluta med lite travarbete i högervarvet. Ville inte förstöra något när han precis hade gjort rätt.

Lite svettig blev han, men inte så farligt. Det var ju rätt kallt ute, så det kylde ju av bra. Mina nya långkallingar höll värmen, faktiskt. Jag var lite kall om rumpa och lår, men jag frös aldrig. Dock finns det ett litet minus och det är längden. De är trekvartslånga, vilket gör att det blir svårt när man ska ta på sig ridbyxor (som är tajta). Det som händer är att de följer med upp när man drar på sig ridbrallorna och jäkligt meckigt att få ner dem igen. Annars var jag nöjd med dem!

Efter ridturen slängde jag faktiskt ut hästarna i hagen igen. Bosse fick ha täcke på sig den här gången, så att det ska bli mindre jobbigt att borsta honom imorgon:). De fick gå ute några timmar till, det var ju faktiskt uppehåll, så det var gött för dem att få vara ute lite extra.

När jag skulle ta in dem igen så blev det väldigt upprört. Älsklingen hade nämligen skjutit ett vildsvin. Är det något inga hästar gillar så är det grisar och vildsvin! När Pelle kom in i dörren tvärvände han och alla hästar sprang ut i hagen igen.

Sedan sprang de fram och tillbaka några gånger innan jag fick fram ett grimskaft och tog tag i Bosse. Då gick det bra att gå med in. Jag fick även hämta Pelle med grimskaftet. Han darrade av skräck, men jag fick baxat in honom i boxen. Det var många fnysningar och frustningar medan de åt, men de accepterade läget.

Sedan kom jag med den FARLIGA sopmaskinen och så blev det ännu mer fnysande och darrande. Dessa djur!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar