Brorsan var stilig i frack och bruden hade en fantastiskt fin klänning. De gick in i kyrkan till tonerna av "Love is all around" som lät förvånande bra på kyrkorgeln, ett mycket bra val av ingångsmusik. Vigselakten var kort och koncis (helt i min smak) och det bjöds även på sjönsång och lite obligatoriska psalmer.
Efter vigseln åkte vi vidare till Carlssons Matsalar i Gislaved där festen hölls. Vi hade inte riktigt koll på vart vi skulle, så när vi hamnade i en rondell körde vi runt ett extra varv eftersom vi tänkte att de som låg bakom visste vart vi skulle. Det var bara det att de som låg bakom följde även följde oss runt i rondellen. Så det blev lite diskussioner innan vi via gps:en kom fram till rätt plats.
Det bjöds på fantastiskt god mat, sådär god så att man inte riktigt vill äta upp den för att man vill ha smaken kvar länge. Jag har nog aldrig ätit en så god sås förut. Även drycken vad god och i generösa mängder.
Vi syskon har ju inte så bra koll på brorsans bekantskapskrets eftersom vi tyvärr inte umgås alltför ofta, så det var bara nya ansikten för oss vid borden. Men eftersom de där smålänningarna var några riktigt trevliga och goa typer var det inga problem att ha roligt och trevligt hela kvällen igenom.
Bruden hade gjort små fina påsar till alla gäster innehållande godis och en personlig present, mycket uppskattat. Vid bordet fanns det även en bingobricka där man skulle kryssa för saker som hände under festen, som till exempel att hela bordet skrattade, att brudgummen höll tal, att någon spillde på duken. Det gjorde ju det hela extra roligt eftersom nästan alla grejerna gick att påverka och därför satte gästerna i arbete. Mycket bra sätt att få igång festen på!
Mina systrar och jag höll tal, mitt första bröllopstal. Jag önskade att jag hade tänkt lite mer på det där talet, men jag räddades av mina systrars roliga och fina ord, så det blev nog rätt lyckat och uppskattat ändå.
Kvällens absolut bästa tal var skrivet av en fantastisk person, brudens bror. Han har en långt gången ALS-sjukdom som gör att han idag endast kan röra lite på huvudet och ansiktet. Han kan alltså inte prata och inte skriva, men kommunicerar med hjälp av sina assistenter och en Communicator via ögonstyrning. Talet lästes upp av värdinnan för kvällen på ett mycket bra sätt.
Hela festen var otroligt rolig och avslappnad, inte sådär "stelt" som det kan bli på vissa bröllop, det var en jättehärlig stämning hela kvällen igenom och vi ville inte åka hem, ville inte att festen skulle ta slut. Men tyvärr gick tiden alldeles för fort och vi drog oss hemåt vid ett-tiden, då hade vår chaufför väntat länge nog.
Det var verkligen ett av de absolut bästa bröllop jag har varit med om och jag är så glad för att ni, Stellan och Helena bjöd oss på detta underbara vinterbröllop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar