Hösilage-leverans

Idag fick jag min första leverans av årets hösilage. Jag har ju fodrat med en bal som jag köpte förra säsongen och så har hästarna gått på bete på dagarna fram tills i fredags. Så den gamla balen har räckt i drygt 21 dagar, vilket ju är bra för plånboken detta foderbrist-år!

Vid lunch åkte vi till Elinore för kalas, hon fyller ju år på tisdag. Jag var inte där så länge, då jag skulle vidare till en tjejkompis för att träffa tjejgänget (tyvärr uteblev de flesta av olika anledningar, men vi var i alla fall tre tappra som tjötade). Halv sex på kvällen var jag hemma och då var det dags att skyffla in höbalen.

Eftersom den är för stor för att komma in genom stalldörren måste jag plocka bort några varv hösilage och bära in det i stallet. Det är lite meckigt, hade ju helt klart varit enklare med en dubbeldörr... Men det tog faktiskt inte så värst lång tid. Dörren är ju hyfsat bred ändå.

Hästarna hade testat automatgrinden för första gången eftersom jag visste att jag skulle komma hem senare. De hade fattat poängen, för höet var slut i baljan där inne. Så det funkar ju kanon! Så gött!

Jag tog in dem innan jag fixade balen. De tyckte att det var lite läskigt att gå förbi den. Det var lite trångt att komma in på baksidan så jag ledde dem runt till framsidan av stallet istället. De var otroligt lugna båda två. Jag vet inte riktigt vad det är med dem.

Tidigare har de ju varit hysteriska så fort jag har kommit och hämtat dem i hagen efter mörkrets inbrott, men nu är de hur coola som helst. Tidigare har jag öppnat grinden med livet som insats och fått springa åt sidan med grindhandtagen för att inte bli ned sprungen av dem. Nu kan jag öppna nedersta grinden först, gå in i hagen och öppna den andra. Sedan går de lugnt och fint in i stallet utan krångel... Det är i alla fall rätt skönt att de är så lugna! Hoppas att det håller i sig!

Balen som är lite för bred för dörren

När jag hade fått in hästarna gick jag loss på balen. Öppnade och tog bort plasten och nätet och bar in det där jag förvarar det så att det slipper blåsa bort (till skillnad från många andra som hanterar ensilageplast....). Och sedan började jag varva upp den. Det var en fantastiskt fin bal! Hösilaget var nästan helt torrt och det var rätt långt så det höll ihop i sjok, vilket gjorde det rätt enkelt att hantera.

Det blev en rätt stor hög med hösilage inne i stallet innan jag fick in balen. Jag fick hämta Magnus som hjälpte mig att välta in den. Den vägde ju några kilo! Men till sist kom den in i alla fall och nu står den där. Så gött att ha fixat det! Nu klarar vi oss i några veckor med detta innan vi behöver mer!

Mat-lager!