Att ta vara på ljuset

Nu blir det bara kortare och kortare dagar. Vid den här tiden på året spenderar jag så lite tid i dagsljus att jag blir lite "förvånad" på helgerna över hur omgivningarna ser ut. Jag hinner liksom glömma det de fem dagarna som spenderas på jobbet.

Jag brukar försöka komma ut och ta lunchpromenad varje dag på jobbet, vilket verkligen behövs. Det gör att man klarar eftermiddagarna så mycket bättre.

Igår satt jag i alla fall hemma och jobbade och då passade jag på att springa en runda på lunchen, i dagsljus. Så himla skönt! Fast denna gång var det faktiskt tyngre att springa än på länge... Men jag njöt i alla fall av ljuset!

Drygt sex kilometer sprang vi igår, Selma och jag, vilket gjorde att jag nådde de 30 kilometer som skulle klaras av i ICA-klassikern. Fem tillfällen behövdes, så det var ju rätt lugnt:).

ICA-klassikern

Även idag nyttjade jag det dagsljus som var kvar när jag kom hem från jobbet. Selma och jag stack ut på en promenad vid fyra-tiden. Det var en helt underbar eftermiddag! Himlen var helt molnfri och en jättemåne hade precis gått upp. En timme var vi ute, och det var inte helt kolmörkt när vi kom hem igen. Det blir inte kolmörkt i natt pga månen, men jag behövde inte pannlampan.

På väg på promenad

Det var skönt att röra på sig. Det var rätt kallt, sex minusgrader när vi kom tillbaka, men helt vindstilla, så det var inte så farligt.

Kvällen har tillbringats i soffan efter en god middag bestående av lax i ugn och nu ska det bli skönt att sova och framför allt slippa vakna till väckarklockan imorgon!