Rullskidor!!!!

Åh, vad jag har längtat! Efter att få staka iväg på mina härliga rullskidor! Så idag tog jag vara på den korta tid jag har efter jobbet (eftersom jag jobbade hemifrån) innan det blir mörkt och gav mig iväg.

Det var ju ett rejält tag sedan det rullades skidor nu! Närmare bestämt 13:e oktober! Det är riktigt länge sedan! 1½ månad sedan!

Tyvärr hände något med min älskade Garmin-klocka när jag skulle dra igång den. Knapparna fungerade inte, den reagerade inte på någonting, utan bara lyste hela tiden. Klockan gick som den skulle, men den räknade inte steg eller något annat. Så jag fick köra med Svettig-appen i telefonen istället. Tur att jag hade den iallafall!

Jag trodde att det skulle vara vingligt och ovant efter ett sådant långt uppehåll, men jag kände mig väldigt stadig på skidorna. Däremot var det enormt tungrullat! Och motvind direkt från början!

Det kändes som om rullskidorna knappt flyttade sig framåt! Långt borta var den härliga fart och kraft som jag kände tidigare i höst. Jäklar vad man tappar! Tekniken var inte heller så strålande och jag kände mig som en jäkla snigel!

Så nu MÅSTE det bli rullskidåkning i väntan på snön. Jag vill ju inte vara helt nollad när det blir snö utan då vill jag ju kunna köra på med både långpass och intervaller för att komma i bra form till Tjejvasan.

Eftersom det kändes så enormt tungt blev det endast en kort runda, jag vände vid hönseriet och körde tillbaka till bilen. Det blev endast fem kilometer och jag var ute i endast en halvtimme, men det var ett riktigt tungt pass!

Och dessutom oroade jag mig för min klocka. Ska jag behöva köpa en ny nu? Vad ska jag då köpa för någon? Och vad kostar den??? Inte den bästa mentala uppladdningen kanske.

Jag har också fått nys om att det ska finnas snö i Tranemo, som ligger ca sex mil bort. En 1-km-runda som tydligen ska vara rätt ok såhär i södra Sverige i början på december. Beroende på vad det blir för väder i helgen så kanske jag skulle åka dit och testa skidorna lite. Vi får se. Kanske är det bättre att arbeta upp stakstyrkan och tekniken igen innan jag lägger flera timmar på att köra till snö för att köra på en 1km-bana. Jag får fundera vidare helt enkelt...

Mina fina rullskidor

Förutom att det var jäkligt trögt att staka idag så blev både skidorna och skorna jäkligt skitiga, så de fick jag tvätta av när jag kom hem. Grus och salt överallt!

Hur gick det då med min Garmin-klocka? Jo, när jag kom hem testade jag att ladda den. Den reagerade inte heller på det, så då tänkte jag att jag låter väl den ladda ur. Det borde gå rätt snabbt eftersom det inte var mycket batteri kvar och den lyste hela tiden.

Så lite senare på kvällen så hade den mycket riktigt lagt av helt. Så, spänd av förväntan, satte jag den i laddaren och voilà - den laddar! Den startade om och ser nu normal ut. Vi får se vad som händer när den är färdigladdad... Håller tummar och tår för att den funkar som den ska! Jag gillar ju verkligen den där klockan och vi har ju hängt ihop i snart två år (inköpt 2015-02-20). 

Min erfarenhet av Garminklockor är att de aldrig krånglar, så jag vill gärna ha kvar den här ett tag till, även om det finns någon nyare modell som jag är lite sugen på. Men jag kommer definitivt inte att byta ut denna innan den dör helt!