Påskdagen

Vi inledde denna påskdag med en härlig frukost innan Jocke, Elli och barnen åkte hem. Magnus och jag blev sugna på att cykla en rund så det gjorde vi. Det blev en kortare tur, men det var ju årspremiär, så någonstans måste man ju börja!

Vi cyklade förbi friluftsgården (eller Åkulla outdoor resort som det heter numera), fortsatte banvallen mot Skinnarlyngen och så tog vi en stickväg över till Svartråvägen. Vi tog inte den vanliga stickvägen utan en längre bort. Jag red den vägen för ett par år sedan så jag kom inte ihåg riktigt hur den var, men jag blev så himla sugen på att rida där igen!

Min fina cykel!

Jag hade mycket kläder på mig för det är ju så fruktansvärt kallt att cykla, men när vi kommit ca halvvägs fick jag ta av mig vantar och buff för att det  blev lite för varmt. Men sedan kom ju motvinden så den kylde på bra ändå, men jag klarade mig hem i alla fall. Det var så härligt att cykla! Och kul att få med Magnus på någon typ av träning!

När vi kom hem passade jag på att fixa till paddocken. Gårdagens och nattens regn hade gjort det lämpligt att trycka till den igen med välten. Jag passade också på att salta den i bortre långsidan som alltid torkar snabbast. Jag hade ett tiotal saltsäckar kvar sedan 2018, så jag spred ut dem med skopan. Det finns inget regn i prognosen de närmsta tio dagarna, så jag tänkte att det kan vara bra att förekomma.

Sedan sladdade jag paddocken och därefter körde jag med ringvälten för att trycka till den ordentligt. Jag tycker att den blev alldeles för mjuk och tung efter att jag sladdade senast. Men då var ju gruset torrt också och då blir det inte så bra. Jag önskar verkligen att jag hade haft något bra system för att vattna paddocken så att den hade hållit sig bättre i torkan!

Nu blev den i alla fall fin när jag var klar och jag hoppas att den håller sig bra framöver!

Eftersom jag var så sugen på att galoppera på grusvägar tog jag och lastade Bosse för att åka till friluftsgården och rida en runda där uppe. Perfekt en påskdagskväll. Inget folk i vägen och minimalt med risk att möta någon på grusvägarna.

Det var så härligt att få lasta honom och åka någon annanstans än till veterinären, som är det enda stället han har åkt till det senaste året.

Han var så lättlastad, gick på direkt, så himla smidigt! Det blev en kort resa, det tar knappt tio minuter att köra dit. Jag satt upp och skrittade iväg.

Bosse var så pigg! Han ville trava direkt, men jag tvingade honom att skritta en bit först och sedan blev det trav. Han travade på jättefint och det var så härligt!

Vi kom in på en grusväg med en backe som var perfekt att galoppera upp för och sedan fortsatte vi att galoppera i uppförsbackar och på slät mark. Bosse tyckte det var så kul! Men han galopperade lugnt och sansat. Vi kom ut på grusvägen och vi vände mot Bockstens mosse. En väg som är väldigt lite trafikerad så det blev en hel del galopp där också. Så kul att kunna galoppera längre sträckor så att han får utmana konditionen lite.

Han var så positiv och framåt och det blev en riktigt härlig runda! På slutet skrittade vi skidslingan för att han skulle få tid på sig att varva ner och skritta av. Han var dock hur pigg som helst och hade nog gärna fortsatt att trava och galoppera.

Det blev i alla fall en härlig runda och det var så kul att få galoppera på lite mer!

Lastad och klar!

Pigg och framåt hela vägen!