Hundrunda och uteritt med alpackamöte

Vilken härlig dag det blev igår! Efter frukost gick jag ut en runda med hundarna, då var det soligt och fint, men under rundan tog molnen över. Men det var ändå gött ute, inte så kallt, vilket var rätt skönt.

Drygt 6 km gick jag med hundarna och när vi kom hem gick hästarna lunch-hö och så körde jag in några kärror ved.

De fina tjejjorna!

När jag var klar med det tog jag med mig Compis på en lite längre uteritt. Nu när han har så mycket energi tänkte jag nyttja det till att rida lite längre rundor så att han får längre trav- och galoppsträckor.

Det blev faktiskt en runda vi inte har gjort tidigare och framför allt så har han inte sett alpackorna som finns på denna runda. Så det var lite spännande att se hur han skulle reagera på dem.

Men innan vi kom fram till dem var det härliga skogsvägar med snö och vi travade och galopperade. Han var så himla pigg och fin och gick fram bra överallt. Något ställe som han tyckte var läskigt bara traskade han förbi utan några större krusiduller.

Denna gång höll han sig också mer på marken än han har gjort de senaste veckorna, vilket var väldigt skönt. Även om han busar snällt, så är det ju såklart härligare att bara kunna rida på framåt både i trav och galopp. Det blev någon lång och tuff backe, men han gjorde det väldigt bra.

Det blev en väldigt mysig runda, jag tyckte att jag frös lite om tårna och när jag kom hem visade det sig att jag hade glömt att starta värmesulorna. Korkat!

Till sist kom vi i alla fall fram till alpackorna. Compis blev jättespänd, vilket inte är så konstigt, han har ju inte sett sådana djur förut, vad jag vet. Men han var samtidigt nyfiken, vilket också alpackorna var, så han gick framåt och då började en av dem springa, och då vände Compis. Men vi vände tillbaka och då hade de nästan passerat oss så då var det inga problem att gå vidare och han slappnade av ganska omgående och vi kunde skritta hem i lugn och ro. 

Det är alltså fortfarande kor som är det värsta djuret Compis vet. Väldigt lustigt för de har han ju sett under hela sommaren. Men han kan liksom inte vänja sig vid dem. 

Men det blev i alla fall en mysig runda, härligt att vara ute nästan två timmar. Men tyvärr så hann jag inte göra något med Kalle eftersom vi skulle iväg och hälsa på vår nyaste familjemedlem, lille Walter som Magnus är farfar till.

Lite hinder på vägen

Mysiga vyer

Compis och alpackorna