Innan mörkret faller

Nu känns det som om hösten och snart vintern är här på riktigt! Klockan har ställts om och solen är på väg nedåt redan när jag kör hem från jobbet.

Jag hade beslutat mig för att komma iväg på en ridtur på Bosse innan det blev mörkt. Så jag körde raka vägen hem från jobbet och stod innanför dörren exakt kl 16.

Sedan satte jag på en gryta med ett par ägg, gick upp och tog av mig arbetskläderna, ner igen, sänkte plattan och satte igång timern på fem minuter. Ner i källaren. Slängde in en omgång tvätt i torktumlaren och startade en ny omgång tvätt i tvättmaskinen. På med ridkläderna och upp igen för att äta äggen.

Sedan for jag ut i stallet och tog in hästarna. Jag borstade Bosse snabbt. Tacksamt nog hade han inte rullat sig! Jag slängde på honom benskydd, sadel, brösta, träns och benreflexer och när klockan var halv fem satt jag upp på honom!

Jag blev faktiskt imponerad av min snabbhet! Det blev en kort skogsrunda. Han har ju inte ridits på länge, så att vara ute en halvtimme är ganska lagom för honom. Han var pigg, glad och framåt.

Vi red över stubbåkern för att komma bort ifrån traktorn som spred gödsel på åkern bredvid grusvägen. Det var väldigt söligt på stubbåkern och Bosse tyckte det var lite läskigt att sjunka ner i jorden, så han gick faktiskt över i passgång i skritten...? Någon märklig gångart var det i alla fall.

Vi kom ut på vägen och travade sedan in i skogen. Det var jättemysigt att komma ut med honom. Han var ju väldigt snäll. Vinden som har pinat oss sedan i morse hade mojnat och det var lugnt i skogen, men lite dunkelt.

Dunkel skog

Vi traskade vidare genom skogen och kom ut på grusvägen och drog en vända på den. Travade på fint. Så härligt att trava på en häst som man kan hitta en skön takt på till skillnad från den supersnabba islänningen i lördags:).

Han var väldigt vaken, men ändå framåt och det gick bra hela vägen till vändplatsen. Sedan skrittade vi tillbaka. Jag satt i godan ro med halvlånga tyglar och spanade efter svamp när Bosse plötsligt gjorde en 90-graderssväng. Jag vände tillbaka honom och han skyggade för en vattenpöl som inte brukar vara på just den platsen. Det är rätt blött i skogen efter förra veckans regnande!

Resten av rundan gick jättebra och vi kom hem precis när det började mörkna på riktigt. Då var klockan 17:00. Så det blev en perfekt längd på den rundan. Bosse verkade nöjd och glad.

Nu är han tack och lov inte halt längre. Sedan han fick på skon och Annie grävde lite i hoven gick hältan över, även om det tog nästan en vecka. Men nu var han helt ren och fin!

Det var kul att få komma ut med honom och jag hoppas att det blir mer ridning framöver!