Dagens pass: Kommunikation!

Idag har jag jobbat mina hästar lite i det varma vårvädret. Jag hade faktiskt bara på mig en stickad tröja under säkerhetsvästen. Underbart!
Jag började med Bosse Bus. Han är ju en häst som är lite speciell, eller ganska mycket speciell.
Han har ett lite argsint temperament, har öronen mer bakåt än framåt och är allmänt kaxig. Stegrar sig gärna när han inte får som han vill. Det är dock inte något han har gjort med mig på ryggen, för han är betydligt trevligare att rida, mer positiv. När man ska ta av och på honom täcket försöker han äta upp en och är jättearg, när man borstar honom är han arg... Lite jobbigt med en sådan argsint häst.
Nu har jag ju inte ridit så mycket den senaste tiden så därför tänkte jag försöka träna lite mer på att kommunicera med mina hästar. Det har lite att göra med att jag tröttnat på att det alltid är så mycket upppståndelse när de ska in på kvällarna. Det ska hoppas och studsas och krånglas.
Först tänkte jag longera Bosse på en åker, men just nu är det helt värdelöst. Det är tjäl-lossning och det blir väldigt fula spår i marken, inte bra! Dessutom blev han lite uppspelt över några hästar i närheten som tittade på honom, så jag fick gå tillbaka till gårdsplanen och försöka longera där istället.
Det gick inte mycket bättre, lika mycket tjäl-lossning där. Så jag började göra lite ledarskapsövningar istället. Tränade på att följa, stanna, backa och lyssna. Jag har ju sett att Tobbe Larsson alltid ger sina hästar godis när han tränar dem, något jag har varit lite emot med tanke på att Bosse ändå gärna vill bitas, då vill jag inte öka på viljan att nafsa. Men jag tänkte att jag kunde testa. Och ojojoj! Vilken skillnad. Plötsligt hade jag en häst som var 100% fokuserad på mig, öronen framåt och lyssnade på precis allt jag gjorde och sa. Det gick jättebra! Till sist räckte det att jag sa "backa" så gjorde han det! Och han har tidigare knappt varit flyttbar bakåt överhuvudtaget tidigare!
Han blev också väldigt lugn, så jag satte mig upp och red lite. Även när jag satt på ryggen var han 100% fokuserad, skrittade normalt (brukar alltid takta annars) och gick precis där jag ville, även i vattenpölar, som han har vägrat att göra tidigare. Helt otroligt!
Dessutom gick det jättebra att både borsta och slänga på täcket. Han försökte inte ens attackera! Duktig kille!
Jag körde samma grej med Pelle. Han är ju inte riktigt lika lätt att få fokuserad. Visst, han lyssnade på mig ganska bra, men så fort det händer något runt omkring koncentrerar han sig på det istället.
Det gick dock bra, vi tittade på några rådjur (som brukar vara väldigt farliga) och gick över en BLÅ (alla farliga saker är blå i Pelles värld) vattenslang. Han kunde till och med backa över slangen!
Han blev lite lugnare och jag fick för mig att rida barbacka. Det tyckte Pelle var lite läskigt och vi skrittade bara runt lite på vägen. Jag spände mig lite och då blev han också lite spänd, så barbackaturer är inte vår grej...
När jag ledde ut dem i hagen hade jag plötsligt två hästar som stannade på kommando, utan att jag ens behövde röra grimskaften. Duktiga killar!
Det får bli mer kommunikationsträning framöver. Det är väldigt nyttigt!