Prinsens minne

Förberedelserna gick bra. Jag bytte kläder det sista jag gjorde innan jag åkte ner. Det blev 3/4-tights och svart linne. Uträttade en kissepaus på vägen ner och en precis innan loppet. Värmde upp lite lätt innan jag ställde mig vid starten.

Det hade slutat regna och solen var på gång så jag tog solbrillorna med mig. Dock blev det aldrig någon sol, men jag krockade med ett flygfä under loppet som utan mina brillor hade flugit rakt in i ögat. Jag gjorde även något man inte rekommenderar i löparvärlden, sprang i mina nyinköpta skor. När jag provade dem första gången kändes de för små och jag tänkte skicka tillbaka dem, men idag kändes de bra, så jag chansade och tog dem.

Jag älskar känslan att springa i ett par splitter nya skor! Man känner sig så lätt! Och det gick bra, de var inte för små, utan det kändes helt ok hela vägen.

Första 5 km gick riktigt bra. Jag kände mig pigg och alert och låg runt 5:30-tempo. När jag sprang in på 7:e kilometern tog jag slut och de sista kilometerna var en enda lång plåga. Jag hade nästan funderingar på att gå, men jag bet ihop.

På upploppet hade jag ingen kraft till att spurta, men å andra sidan är gräs inget särskilt bra underlag att spurta på ändå, förstår verkligen inte varför man har gräs som underlag i så många lopp??? Helt värdelöst.

Väl i mål kände jag mig lite yr, men det gick snabbt över och jag tyckte ändå att jag återhämtade mig ganska snabbt. Tiden är väl inget att skryta med, men jag nådde ju ändå mitt mål att gå under timmen.

Man får också ha i åtanke att jag faktiskt varit skadad större delen av sommaren och inte tränat ordentligt för milen mer än de 3 senaste veckorna. Så det finns ju definitivt en stor förbättringspotential.

Det känns bra att ha sprungit ett millopp, och detta var ju tämligen flackt, så det var en bra och trevlig bana mestadels längs havet. Den var tydligt uppmärkt och det var fullt med funktionärer som visade vägen överallt, mycket bra ordnat. Det var också skönt att solen inte sken.

En annan sak jag inte förstår är varför man ska dricka när man springer ett millopp? Första kontrollen kom redan vid 1 km och då hinkade folk i sig vatten och sportdryck. Sedan var det ett antal fler vätskestationer. Själv kan jag inte dricka och springa samtidigt och jag hatar att ha vatten som kluckar runt i magen när jag springer. Om man bara springer en mil så orkar man väl det utan att dricka. Det blir ju bara en massa skvätt och trasiga plastmuggar längs med banan.

Jag kan förstå det när man springer halvmara och är ute längre än en timme, men på millopp känns det lite overkill. Jag drack vatten när jag kom i mål och det var fullt tillräckligt!

Den officiella tiden blev 58:40, jag stannade min Garmin när den plingade på 10 km, strax innan mål. Jag kom på 184:e plats av 447 startande damer, vilket är helt ok i dagsläget.