Kissa i kopp och supertusingar

Idag har det varit treårskontroll på jobbet. Alltså en läkarkontroll som görs var tredje år för att man ska ha tillträde till kontrollerad sida på våra kraftverk. Då ska det bl.a. kissas i en plastmugg. En liten plastmugg. För en tjej är det i princip helt omöjligt, i alla fall för mig. Det är svårt att veta var man ska hålla koppen och själva kisset kommer typ överallt utom i koppen. Svårt att få fram något överhuvudtaget eftersom man inte direkt känner sig bekväm med situationen! Men jag fick i alla fall tryckt fram tillräckligt för att kunna testa det som skulle testas.

Sedan var det dags för blodtrycksmätning som såklart låg lite högt. Kan ha berott på den hemska blodprovsnålen som låg och glodde på mig... När blodprovet var taget undrade sköterskan ifall jag åt blodförtunnande eftersom hon lyckades spilla blod på golvet... Nej, inget blodförtunnande!

Jag fick ett gigantiskt plåster som innehöll så mycket lim att det satt kvar på armen när jag tog av plåstret. Gick inte att få bort med vanlig tvål. Snyggt...

Lim-rester på arm

Annars har det gått bra på jobbet idag. På vägen hem hämtade jag upp mina nya löpardojor, ett par Asics Gel Nimbus 19. Jag har använt Nimbus i några år nu och jag älskar dem. Dessa var dock mycket tightare i passformen än vad de tidigare modellerna har varit. Men jag gillade det! Skönt att de sitter åt!

Så efter att jag fått i mig lite mat och smält den så tog jag på mig de nya dojorna och tog med mig Selma ut på en löptur.

Nya dojorna!

Jag hade bestämt mig för intervaller idag. Närmare bestämt supertusingar! Supertusingar betyder att man springer 400 m- 300 m - 200 m - 100 m. Mellan varje körde jag 30 sek gåvila och mellan varje set körde jag 2 minuter gåvila. Lyckligtvis hade jag redan ett sådant pass inprogrammerat på min fantastiska Garminklocka, så det var bara till att dra igång den.

Nu är det verkligen länge sedan jag sprang med mat i magen. Fy fan, vad eländigt det kändes! Magen kändes tung. Hela kroppen kändes tung. Maten skvalpade runt i magen och pressades uppåt. Ingen vidare känsla!

Men jag kämpade ändå på och fick sprunget mina 5 set. Dock var jag riktigt sliten de två sista seten!

Jag är i alla fall nöjd med att jag tog mig igenom detta, även om det kändes som ett rätt kasst pass. Nu är det gjort. Och jag tänker inte springa med mat i magen fler gånger! Det bästa är utan tvekan att springa direkt på morgonen före frukost!

Skorna kändes i alla fall bra att springa i, det var ju en liten tröst i allt elände:)