Simning och rullskidor

Igår var det dags för andra simpasset med simklubben den här terminen. Det var lite lugnare igår, framför allt kanske för att vi var lite färre deltagare igår. Så vi behövde bara vara tre på varje bana och jag kände att en av de som jag delade bana med var lite mer på min nivå (skönt).

Vi körde på enligt schemat:

Schemat hittar man på  Varbergs sim:s hemsida.

Det där med att bensparka med platta utan fenor är så jäkla svårt. Jag kommer knappt framåt och jag vet inte vad jag gör för fel. Jag har helt enkelt ingen effektiv benspark. Och den verkar inte bli bättre. Skönt nog var det inte bara jag som hade problem med det!

Bröstsimmet går ju bra, så det är inga problem. Dock skulle vi hålla huvudet lite mer nedåtriktat och då kände jag att jag inte riktigt fick in luft lika bra som om jag böjer upp huvudet, så det behöver jag träna på.

Efter ca en halvtimme kände jag att jag började bli ordentligt trött, precis som förra lördagen och plötsligt tappade jag allting. Andningen och pulsen sköt iväg till nya höjde och ingenting fungerade. Min kära simtränare sa då till mig att om man har en urusel benspark (tack för det, men jag vet ju att det är sant) är det bättre att inte sparka så mycket för då sparkar man sig trött, så när jag lät benen vila lite mer gick det något bättre.

Jag behöver helt klart köra två ordentliga pass den här veckan där jag håller samma tempo som på lördagarna så att jag orkar hela vägen!

När jag kom hem och hade ätit lunch tog Älsklingen och jag rullskidorna och drog till Skällinge för att åka lite. Han tyckte att det verkade vara bra att åka mellan Skällinge och Nösslinge, jag var lite tveksam för jag tycker att det är lite väl kuperat där.

Men vi ställde iaf bilen där och det började med att vi fick gå nedför den första backen som var både brant och svängde. Vi åkte vidare och tog det lite försiktigt i nästa nedförsbacke. Vi stakade på ganska bra och så vände vi strax innan Nösslinge.

Vi fick gå ned för ännu en backe, men sedan hade vi bara uppförsbackar framför oss. Och jäklar vad vi stakade! Det är otroligt hur mycket bättre det går med stakningen nu. I våras orkade jag knappt staka upp för en liten backe, men nu körde jag på bra. Fick diagonala vid två tillfällen, men annars gick det bra! Nöjd med mig själv!

Vi körde drygt en mil och det blev ett bra pass!

Nösslinge tur och retur