En som var väldigt glad över det var Selma:). Hon tycker att vi springer alldeles för sällan, och det har hon kanske rätt i...
Jag slängde på mig reflexväst och stoppade ner pannlampan i fickan på jackan. Man vet ju aldrig hur länge man vi springa.
Vi sprang upp i Linneskogen, ut vid Torstorp. Sneddade förbi Svantes paddock och kom ut på Källängsvägen där vi sprang vidare ut mot Tvååkersvägen och sedan Linnarpsvägen hemåt.
Det var så härligt att springa idag. Jag hade nästan glömt hur befriande det kan vara. Och så mysigt med bästa sällskapet också. Det blåste rejält ute och det känns verkligen att hösten är här. Rätt kalla vindar. Jag hade inte klarat mig utan jacka och långbrallor.
Vi sprang på och det gick riktigt bra. Visst var jag trött på slutet, men vem är inte det efter den sista helvetesbacken hem?
Det var hur som helst en jäkligt skön känsla efteråt. Skönt att få upp pulsen och kunna andas när man vill, till skillnad från när man simmar.
![]() |
Trött vovve och trött Matte efter löpturen! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar