Uppdatering av mål och planer samt uteritt

Söndag idag och det hade kommit lite lite lite snö i morse! Det snöade faktiskt när jag nattade hästarna igår kväll, så himla mysigt! Det har varit ännu en kall dag, men solen har lyst med sin frånvaro, det har varit helt jämngrått hela dagen.

Det har återigen varit grisjakt häromkring så möjligheterna att rida ut har varit något begränsade. Därför ägnade jag förmiddagen åt lite uppdatering av planer och mål med hästarna. Jag har varsin Excefil för Kalle och Bosse där jag beskriver hur nuläget ser ut för dem, vilka mål jag vill nå med dem och vad jag ska fokusera på för att nå målen.

Jag är en person som är väldigt målfokuserad och gillar verkligen att jobba med mål. Målen tar mig dit jag vill och när jag vet vad jag vill och hur jag ska göra för att komma dit jag vill så tycker jag att det är mycket lättare att fokusera och motivera mig själv.

Fokus för Kalle den kommande tiden är som jag har nämnt innan, grundridning. Jag hade skrivit en formulering om Kalle som jag såhär tre månader senare verkligen gillar: 

"Jag vill skapa den perfekta hästen för mig. En häst som är härlig att hoppa, rida ut på och som är väl grundriden och kan trimmas på marken/ridas enklare dressyr."

Ja, det är precis det jag vill med honom, skapa den perfekta hästen för mig! Ett riktigt härligt mål om jag får säga det själv!

Jag har skrivit ner ett antal fokuspunkter för både Kalle och Bosse som jag har i stallet för att påminna mig och kunna planera ridpassen. Ett bra sätt att få saker att hända och ridningen att utvecklas!

Att fokusera på grundridning innebär att rida oerhört konsekvent. Kräva samma svar varje gång jag lägger på skänkel, kräva samma svar varje gång jag ber om inbromsning. Inte låta någonting ske av en slump. Det är ett gediget arbete, men jag vet efter mina erfarenheter med Bosse att det där kommer att ge resultat, det kommer att ge mig den perfekta hästen för mig.

Så idag red jag ut Kalle, vi tog först en runda genom egna skogen. Där fick han gå lite volter, framför allt åt vänster, som är det svåra varvet för honom. Jag tyckte att han var riktigt fin i munnen idag. Jag fokuserar på att ha en stadig hand med ett mjukt stöd så att han vågar ta stöd och jobba i en bra form.

När vi red ut ur skogen blev han rädd för ett staket som var nedmonterat och låg på sidan där vi skulle passera. Han vände och hoppade rakt upp i en slänt... Jag trodde att han skulle vända om helt och gå åt andra hållet. Jag fick ner honom för slänten och vi kunde trava förbi det mycket läskiga staketet.

Jag tyckte ändå att han var lite lugnare idag än i fredags. Mer avslappnad. Han tittar ju på vissa saker, men han går framåt. Mycket viktigt.

Vi red ner i grushålan och idag var där ingen älg som vi kunde skrämma upp, så där fick han gå volter runt träd i båda varven. Jag försökte flytta bakdelen lite i volterna också. Det gick bra i höger varv, mindre bra i vänster. Dock var han mycket mjukare i vänstersidan idag. Vi klättrade också upp och ner för slänterna och hittade två björkar att rida åttvolt mellan. Vi gjorde en del halter också, där fokus var att vara stilla. Det gick bättre och bättre!

Det mesta av arbetet skedde i skritt men han var ändå rätt svettig när vi kom hem. Jag måste verkligen klippa honom igen. Det syns inte att han är klippt längre. Så det får nog bli ett uppdrag till veckan, att klippa både honom och Bosse.

Vi red hemåt via Attas och Kullagården. Han var lite småspänd, men slappnade av när vi kom ut på Obbhultvägen och sedan spände han till igen när vi skrittade hem på vår grusväg. Men överlag får han ett gott betyg, min goa Kalle-häst! Han är ändå supersnäll, modig och duktig för att vara endast sex år!

Min lurviga Kalle i grushålan

Kylig lördag

Idag vaknade vi upp till ett frostigt och grått landskap. -4,5 grader var det när jag släppte ut hästarna vid sjutiden. Jag fixade stallet och sedan blev det frukost och så gjorde vi lite pappersarbete i vanlig ordning.

Jag backade in släpet i maskinhallen. Det är en utmaning som heter duga! Det är väldigt trångt utanför och man måste backa 90 grader, så det var ett jäkla joxande innan jag lyckades. Jag fick lite hjälp av Magnus på slutet.

Hästarna fick lunchhö och sedan släppte jag ut vovvarna. Jag har börjat låta Nelly springa lös också. Hon börjar faktiskt komma till mig. Hon kommer inte alltid på inkallning, men man kan gå och hämta henne. Så det är kul att hon kan få vara lite lös ihop med Selma. De busade ihop till en början, men Selma vill nära vara nära sin matte och Nelly vill göra lite längre rundor. Selma fick span på någonting i torken som hon skällde på. Vet inte vad det var, men något var det.

Jag körde in ved medan hundarna var lösa. Jag passade på att kamma lite päls på dem också. Nelly fäller sin ullpäls och den tar aldrig slut känns  det som. Selma fäller också en hel del. De var väl ute någon timme i alla fall!

Full fart på Selma!

När jag var klar med veden tog jag in Bosse och gjorde i ordning honom för en uteritt. Det var precis runt 0 grader så det var ganska hårt i marken på sina ställen, men det funkade i alla fall utan broddar.

Vi gav oss iväg förbi Kullagården och Hulegården och ut på gärdsvägarna, sedan smet vi upp i grushålan. Han var pigg och fin idag, ville gärna trava. Vi tog sedan vägen genom Skattagårdsskogen och där blev det lite galopp. Så härligt när han är så framåt!

Uteritt i det frostiga landskapet

Nu var det verkligen kallt ute, så nu fick jag nytta av mina fina vinterkläder. Värmesulorna låg i vinterridstövlarna, jag hade långkallingar och fodrade ridbyxor, en baselayer-tröja, en tjockare tröja utanpå det och en tjock väst. Det blev rätt kallt om ansiktet, annars frös jag inte direkt så.

När vi var klara tog jag in hästarna och gjorde i ordning Pelle. Sedan tog jag honom och hundarna på en runda runt Obbhult. Vi stack iväg strax innan fyra, laddade med reflexer överallt. Det började skymma, men det är fullmåne, så det var ju ganska ljust ändå. Jag behövde aldrig tända pannlampan.

Pelle var väldigt pigg och hundarna likaså. Jag fick traska på i rätt bra tempo. Himla kul att Pelle är så pigg och fin! Vintern är verkligen hans årstid. Då lever han upp och blir pigg och fin! Det känns rätt gött och gå med honom för han hade lite saker för sig. Skulle ner i dikena och beta det frusna gräset och så fick han spel på hundarna vid ett tillfälle och började studsa och sparka. Sedan lugnade han ner sig lite grann, men han var pigg hela vägen ända till vår backe hem. Då blev han lite trött.

Vi kom hem precis innan det blev helt mörkt ute och då hade klockan hunnit bli tjugo i fem. Sedan var det mat för både hästar och hundar innan jag kunde gå in och värma mig med en kopp te!

Igår glömde jag att kolla brevlådan. Det kommer väldigt sällan någon post på fredagar så jag tyckte nog inte att det var så noga. Men jag gjorde ändå en koll idag och då hittade jag till min stora förvåning en avi om ett rekommenderat brev. Det var inte vilket rekommenderat brev som helst, utan det var mitt nya körkort! Jäklar, vad det gick snabbt! Uppkörningen var ju i onsdags och kortet var klart att hämta igår (fredag). Så jag var och hämtade det. Känns så häftigt att det numera står "BE" som behörighet på mitt körkort! Så stolt!

Behörigheterna på mitt nya körkort!

Uteritt i kylan

Idag är det vinter, minusgrader och solsken! Hästarna har njutit ute i hagen och Kalle var inte jätteintresserad av att komma in när jag hämtade honom för att rida en runda.

Han är lite piggare nu och står inte och sover på stallgången längre. Det är rätt positivt ändå tycker jag. Nu har han ju inte rört sig sedan i måndags, så kanske inte så konstigt att han var lite mer på tårna idag.

Det fick bli en uteritt med lite inslag av dressyr. Jag jobbar ju mycket grunder med honom nu. Kontakt till bettet framför allt. Han blir bättre och bättre på det i skritten nu, men ibland blir han lite spänd och går och kikar åt olika håll, men jag kan ändå jobba honom rätt bra stundtals.

Jag gör halter, fokus på att han ska stå still lugnt och fint. Går sådär ute, men det blir bättre och bättre. Jag gör också lite skänkelvikningar, i början gick de sådär, men i slutet av passet när han slappnade av lite mer gjorde han dem väldigt fint! Jag red lite öppnor också, när jag böjer åt höger går det fint, men det är svårare åt vänster.

I traven var han spänd och stack upp huvudet en hel del. Vi tog banvallen idag och där fanns en del vattenpölar. Till min stora förvåning gick han rakt i en vattenpöl utan att blinka. Som om han aldrig reagerat för dem tidigare. Det är lite som det här med att spola hovarna. Första gångerna jag gjorde det så var det en jättegrej och sedan en dag var det helt plötsligt ingenting. Så han är lite rolig med vissa saker.

Vi travade upp mot Linneskogen och där var han lite spänd till en början, men sedan lugnade han ner sig och så blev han lite spänd igen. Men även om han var spänd så gick han hela tiden framåt och var så duktig!

Det enda som blev en grej idag var en cyklist som vi mötte i dalen mellan Linnarp och Mute. Jag såg henne komma, så jag stannade innan Örabäcken. Idioten till cyklist kom ner för backen i full fart och jag var tvungen att säga till henne att hon skulle sakta ner. Hon saktade ner lite grann och precis när hon passerade oss blev Kalle rädd och kastade sig åt sidan. Som tur var för cyklisten inte åt hennes håll. Hur svårt kan det vara att förstå att en häst kan bli rädd? Och vill man ha en 500-kilos-häst över sig när man sitter på en cykel?? Så irriterande!

Men humöret ändrades snabbt som tur var i det härliga vädret. Det var verkligen så fint och mysigt att komma ut idag! Och Kalle skötte sig fint trots att han var lite spänd.

Vintervyer

Utsikt!

Seriehoppning!

 Igår var det torsdag och träning för Charlotte. Det var Bosses tur denna gång också eftersom han ska vaccineras nästa vecka och då behöver vila några dagar.

Det blev kallt och började frysa på igår. Hela den här hösten har det ju varit så himla kallt och jag har alltid varit för varmt klädd. Så igår valde jag en baselayertröja från Ariat och väst samt mina vinterleggings från Maya Delorez. Men det blev så råkallt i ridhuset att fartvinden gjorde så att det blev betydligt kallare än vad jag hade väntat mig. Jag brukar ju bli rätt varm när jag rider så det brukar inte vara något problem. Jag kan väl inte påstå att jag frös, men det var lite svalt och jag kunde haft mer kläder på mig!

När jag red fram fick jag lite feeling och sa till Charlotte att hon och föräldrarna till ponnygruppen som red före mig såg lite frusna ut och undrade ifall de kunde bygga fram en liten serie till Bosse och mig. Det gjorde de!

Jag sa att Bosse behöver 3,5 meter mellan studsen, för det var vad vi hade när vi hoppade serie senast hemma. Charlotte frågade flera gånger, för hon tyckte både att det lät mycket och såg långt ut när det väl var uppställt, men jag stod fast vid att han behöver det avståndet. 

Vi hade tre studs, en travbom framför, sedan kryss, studs till lågt räcke, studs till kryss. Därefter ett räcke på ett galoppsprång och sedan ett räcke till på ett galoppsprång som vi senare byggde om till oxer.

Vi kom in i trav och första gången var han lite seg, han var kanske inte riktigt med på vad vi skulle göra, men han gjorde det superbra! Han fattade liksom vad det gick ut på, bara att han inte hade riktigt rätt tempo in i serien.

Vi kom igen och då gick det bättre, men då fick jag faktiskt konstatera att 3,5 meter var lite långt för honom i studsen. Vi fick även korta till de andra hindren lite grann, jag tror att det var sex meter fram till första och 6,5 till andra hindret.

Det är verkligen så kul att hoppa serie! Man kan liksom bara koncentrera sig på att rida rakt fram och hålla en bra position i sadeln. Bosse blev lite framtung efter studsen och jag fick hålla i honom lite för att han skulle få plats. Jag kände väl att jag inte riktigt fick igenom mina förhållningar, men han hoppade så himla fint! Han var inte i en enda bom och hoppade verkligen upp sig. Så skojigt!

Charlotte höjde både räcket och oxern lite grann och sista gångerna vi hoppade var räcket på typ 80 cm och oxern/stigsprånget låg nog någonstans runt 90 cm. Känslan för mig var bara totalt förtroende. Det kändes inte ett dugg nervöst att rida på serien på något sätt, utan jag kände bara total trygghet. Jag vet att Bosse alltid hoppar och att han gör det bra och jag behöver inte bekymra mig om någonting annat än att det ska vara hyfsat rakt och att jag ska hålla en mer upprätt position. Jag vill gärna falla framåt. Jag tror att jag sitter spikrakt, men jag gissar att jag ändå är rätt framåtlutad eftersom Charlotte hela tiden påpekar att jag ska räta upp mig :).

Jag var supernöjd men honom och han verkade också tycka att det var väldigt kul att hoppa serie. Jag satt med ett brett leende på läpparna varje gång!

Återigen så är det ju så att den här typen av hoppning tar mycket på hästen. Det är typ tredje gången i år han hoppar serie på detta viset och tidigare har vi bara haft ett hinder efter studsen. Så det var lite nytt för honom. Jag kände mig nöjd efter några omgångar. Jag tyckte att han gjorde det bra och på ett positivt sätt och då vill jag avsluta när det går bra. Jag vill verkligen inte sätta oss i en situation där han blir trött, för då riskerar vi att det kommer misstag från oss båda.

Men det var i alla fall superkul träning! Han är så himla fin i ridningen nu och jag bara njuter av att få sitta på hans rygg och få svar på allt jag ber om på ett positivt sätt. Min fina kille!

Bild från seriehoppning hemma i höstas!

Idag har jag varit och besiktat släpet. Klockan sju hade jag tid. Det var första körningen med min nya BE-körkort! Det är minusgrader ute idag så det var lite lurigt att köra, men ingen halka som jag märkte av i alla fall! Släpet gick igenom fläckfritt och jag fick beröm för samtliga bromsar tog helt jämnt och fint. Mitt fina släp!

Nu ska jag ta tag i lite städning här hemma, har inte gjort det på ett tag sådär ordentligt, så allting behöver gås igenom och få sig en omgång. Sedan ska jag plocka fram lite adventsljusstakar och sedan blir det ridning i eftermiddag! En härlig solig fredag helt enkelt!

BE-körkort - check!

Idag var det alltså dags för uppkörning. Jag vaknade klockan halv fem och kunde inte somna om. Jag gick ner och hämtade BE-boken och läste på lite mer om bromsar, lastsäkring och däck. Saker jag kände mig lite osäker på.

Jag hade ju sista körlektionen igår och då fick jag äntligen besked om att jag skulle få köra upp med en automatväxlad bil, så jäkla gött! Så jag körde den igår och det var ju så mycket enklare. Dock hade jag lite småproblem med backningen runt ett gathörn, det som gick så klockrent tre gånger förra körlektionen.

Så när jag var klar kände jag mig lite osäker på det, så min snälle körlärare bestämde att vi skulle träffas en halvtimme innan uppkörningen och backa lite. Så det gjorde vi. Jag backade runt samma hörn igen och tyckte återigen att det var svårt. Men sedan konstaterade vi att det inte var ett särskilt snällt hörn eftersom det nästan var 90-gradigt. Alltså mycket svårare att komma runt på ett bra sätt.

Sedan var det så dags. Jag var så nervös för funktionskontrollen, men hade lugnat ner mig lite när jag fick köra innan, så det var ett bra drag.

Inspektören var en kvinna från Falkenberg och hon var väldigt lugn och sansad så jag kände mig rätt lugn efter ett tag. Jag fick kolla däck, ljus och lasten och göra bromsprov på bil och släp. Det gick som det skulle. Sedan fick jag förklara lite kring registreringsbeviset på bil och släp hur mycket jag fick lasta och vad som kan påverka kultrycket osv. Helt enkelt vad man ska tänka på vid lastning.

Sedan fick jag en fråga som det visade sig att jag tolkade fel. Hon frågade ifall det hade någon betydelse för släpet ifall jag lastade max i bilen. I min hjärna såg jag då framför mig att jag fördelade lasten över bilen så att det blev jämnt och därmed tyckte jag inte att det skulle ha någon betydelse för släpet. När vi var klara med hela uppkörningen sa hon att jag hade svarat fel på det eftersom en maxlastad bil skulle medföra påverkan på kultrycket. Jag fattade inte riktigt vad hon menade, men när jag parkerade bilen på jobbet trillade polletten ner; hon förutsatte att jag tänkte lasta maxlast baktill på bilen. Den får ändå lasta drygt 300 kg, så jag vet inte hur jag skulle ha fått plats med all last i bagageutrymmet, men såklart, hade jag lastat allting där så hade ju bilen blivit baktung och därmed hade jag fått ett positivt kultryck och det hade ju påverkat släpet. Men det var ju en lite klurig fråga och jag tror inte att inspektören förstod hur jag tänkte och jag förstod inte hur hon tänkte förrän senare... Så kan det gå! Jag blev i alla fall inte kuggad på det, tack och lov!

När kontrollerna var klara körde vi en runda. Genom Lassabackarondellen, ner förbi Hajen, bort mot tågstationen, in på en lite smalare tvärgata där jag fick parkera. Sedan ner mot Hajen igen, ut mot 41:an (Lassabackarondellen åt vänster igen), vidare mot Tångaberg och in på en smal väg som går mot Tofta. Där fick jag stanna och backa in på en smal grusväg. Satte den perfekt!

Jag fick faktiskt ett möte på ett lite klurigt ställe på den där smala vägen, men som tur var hade de förstärkt diket precis där så jag kunde köra åt sidan och vi kunde passera varandra med god marginal.

När jag kom till Tofta fick jag köra ut på E20 mot Malmö och sedan körde vi tillbaka till Stormhallsvägen där jag började. Så fick jag stanna bilen och koppla av släpet. Och så fick jag reda på att jag var GODKÄND!!!!

Så jäkla gött!!! Jag är så lättad! Jag är så nöjd med mig själv! Jag är så nöjd med min körskola och min körlärare som har stöttat mig igenom detta och svarat på alla mina konstiga ingenjörsfrågor (t.ex. vad är det för skillnad på släpkärra och släpvagn???). 

Jag har anlitat POS trafikskola i Varberg. Jag tycker att deras upplägg har varit klockrent! Jag fick börja övningsköra några veckor innan uppskrivning, vilket gjorde att jag fick en hel del tips på och förvarning om att jag MÅSTE LÄSA BÖCKERNA och inte kan förlita mig helt på appen för att klara uppskrivningen. Jag har också fått mycket tips på vad jag kommer att råka ut för på uppkörningen och att vi faktiskt övade på att backa in på just den där grusvägen som jag fick backa in på idag. Allt detta stöd har lett mig fram till mitt BE-körkort och även om det har kostat lite pengar så är det värt det! Det är också värt allt slit, allt pluggande, all övningsbackning och annat som jag har lagt tid på denna höst!

För nu har jag mitt BE-körkort och jag behöver aldrig mer vara orolig för att köra olagligt med Magnus bil och mitt släp! Så jäkla gött! Så om du kör mycket med stora släp, t.ex. hästsläp eller husvagn, tveka inte, ta det där jäkla BE-körkortet! För när du väl har det kan ingen ta det ifrån dig!

Så det första jag gjorde efter att allt var klart var att boka besiktning på släpet som ska besiktas innan november är slut... Fredag lyckades jag hitta en tid så det blir perfekt! Första åkturen med BE-körkortet!

Nu kan jag börja fundera på ifall jag ska väga upp mitt släp (det har idag en totalvikt på 1400 kg och på det kan jag lasta en häst i alla fall), det går att maxa upp till någonstans runt 2000-2500 kg, eller om jag ska sälja det och satsa på att köpa mig något nyare och fräschare?

Ja, det kan jag ju fundera på ett tag, som det är nu ska jag inte köra två hästar ändå om jag ska köra någonstans, så jag klarar ju mig som det är nu.

Men vad gött det ska bli att släppa all oro, alla frågor som maler i huvudet, alla detaljer jag ska komma ihåg osv! Helt underbart!

Lyckliga jag direkt efter uppkörning!

Så härligt att man får mail direkt efteråt som bekräftar att man är godkänd!

Besiktning av släp bokat!

Galopp från skritt!

Vilken trist dag det har varit idag vädermässigt! Regn från morgon till kväll! När jag hade tagit in hästarna gick jag en runda med hundarna och då var det faktiskt uppehåll tills vi hade ca 1 km kvar hem, då började det att duggregna lite grann.

Efter promenaden blev det någon timmas soffhäng innan jag gick ut i stallet igen och gjorde i ordning Bosse. Dressyr stod på planen för kvällen. Duggregnet hängde kvar när vi skrittade iväg till ridhuset.

När vi kom dit var det några som tömkörde så det var lite begränsat med plats, men jag jobbade honom så gott jag kunde på 2/3 av ridhuset. Vi gjorde många övergångar (känns som det är det enda jag gör med hästarna nu). Började med skritt-halt-skritt. Sedan jobbade jag honom i traven, lättridning och nedsittning. Han var superfin idag också! Framåt och lyhörd, så härlig att rida!

Sedan blev det lite övergångar trav-halt-trav. Detta gjorde jag för att förbereda honom för kvällens stora uppgift; att fatta galopp från skritt. Han var fortsatt fin och vi galopperade lite också. Kortare sträckor för att öva på fattningar och avbrott till trav.

Han var verkligen på hugget och jag kände att det var läge att introducera galopp från skritt. Först var han lite tveksam, men när jag fick tillgång till hela ridhuset (då tömkörarna var klara) och kunde nyttja de långa diagonalerna så galopperade jag upp på diagonalen, saktade av till skritt, lät honom skritta några steg och fattade sedan galopp, det satte han direkt! Så duktig! Jag red så på en stor åtta och han gjorde det så himla bra varje gång. Lite svårt att få tillbaka honom direkt till skritt, men det blev bättre och bättre. Däremot gjorde han fattningarna direkt när jag bad honom.

Sedan ville jag ju lite mer, jag skulle nog egentligen nöjt mig med att han fattade galopp från skritt, men jag vill ju  så gärna att han ska göra riktiga galoppombyten. Det lyckades vi inte med. Han är ju så balanserad i den förvända galoppen så det är inget problem för honom att gå i den... Så det fanns inte så stor anledning för honom att byta. Men jag vet att han kan, det gäller bara att fortsätta öva.

Det blev i alla fall ett pass med mycket galopp och det är ju så härligt att kunna sitta och jobba honom i galoppen, som jag har drömt om det!

Att jag överhuvudtaget får honom att fatta galopp från skritt är ett stort steg framåt. Som jag har kämpat med att få honom att fatta galopp överhuvudtaget, men nu sitter det där, viljan och orken finns och jag kan verkligen sitta och jobba honom ordentligt i galoppen. Så himla kul!

På torsdag blir det hoppning igen, men det kändes riktigt kul att rida ett rent dressyrpass med honom. Han är ju så fin nu!

På väg till ridhuset i mörkret

När vi kom hem kände jag att jag bara var tvungen att göra rent Pelle som hade lagt stor möda på sin lerinpackning idag! Han hade torkat i princip helt efter dagens regn så det gick faktiskt rätt bra att få bort all lera och jord från honom. Han tyckte det var jättemysigt och ville bli kliad lite överallt. Så mysigt! Jag misstänker att han rullar sig i leran med vilje för att jag ska göra rent honom...

Smutsgrisen

Ren och fin!

Golvet efteråt

Back to basics

Igår var det ännu en hemarbetsmåndag. Denna vecka känns lite lugnare jämfört med förra, eller så har jag helt enkelt vant mig. Inte lika många möten igår i alla fall, vilket ledde till att jag hann med att springa en runda på lunchen. Så gött att komma ut och få luft och få röra på sig!

När jobbet var klart tog jag med mig Kalle till ridhuset. Min strategi för honom just nu är "Back to basics". Det betyder att vi endast tränar grundläggande saker. Som att han ska gå i en korrekt form med ett stadigt stöd på bettet. Detta stöd ska hållas kvar vid övergångar. Det arbetet gör vi i samtliga gångarter. Tanken är att fokusera på de grundläggande sakerna nu, denna tråkiga årstid så att vi när våren kommer kan börja jobba med de roliga sakerna. Jag gör inte detta för att jag på något sätt tycker att han är felriden, utan bara för att jag vill ha in honom i mitt "system" eller snarare mitt sätt att rida. Jag vill ha en häst som arbetar i korrekt form och som är lugn och fin i munnen, svarar framåt och bakåt och som lyssnar på mig helt som ryttare.

Igår red jag mycket skritt-halt-skritt. Jag lade stor vikt vid att han skulle stå still i halten, även vara still med huvudet innan han fick gå fram. Lite otålig är han, men han lyssnar jättefint när jag ber om halt och jag behöver inte göra mycket för att han ska stanna. Vi jobbade även volter och lite sidförflyttningar i skritten.

Sedan var det trav. Direkt åkte huvudet upp. Tungan åkte ut emellanåt också, men då stannar jag bara honom tills han är stilla med huvudet och sedan fortsätter vi framåt igen. Det är otroligt viktig att jag är superkonsekvent hela tiden!

Efter ett tag blev han bättre i traven. Han vill gärna skära volten i vänstervarvet, så det behöver vi jobba på. Han blev ganska snabbt trött också, det tar på honom nu när jag kräver lite mer av honom.

Vi galopperade också. Här ställer jag inte så stora krav, egentligen bara att han ska fatta galopp och galoppera på utan att slänga med huvudet. Det går bra i höger varv, mindre bra i vänster, men blir bättre och bättre för varje gång.

Tanken är att vi ska jobba såhär fram till årsskiftet eller så länge det behövs. Blir han stadigare i formen så kan jag också ställa mer krav och göra "roligare" övningar, men fokuset ligger just nu på att grunderna ska sitta som en smäck.

Den roliga ridningen får jag göra med Bosse! Det är ju skönt att veta att det jobb jag har lagt på Bosse nu ger utdelning och jag ser ju framför mig att jobbet jag lägger på Kalle också kommer att få utdelning framöver. 

Igår när jag tog in hästarna från hagen hade Bosse lyckats ha sönder sitt täcke. Så trist! Lyckligtvis hade jag köpt ett nytt täcke till Kalle, men använt Pelles eftersom han inte har något täcke nu. Så i morse fick Bosse Pelles täcke och Kalle fick sitt nya. Hoppas att detta var en engångsföreteelse! Det såg ut som om någon hade bitit i täcket...

Trasigt täcke!

Igår hittade jag också ett citat på Instagram som jag tycker är bra att ta fram när motivationen tryter:

Så sant!

Blåsig och regnig helg!

Om vädret var underbart i fredags så var det ett riktigt skämt igår! Blåsten kom tillbaka och det regnade i princip hela dagen!

Vi var i Öxabäck och firade Elinores 30-årsdag i fredags och vi kom inte hem förrän strax efter kl 02 lördag morgon. Det är helt värdelöst att vara uppe så länge! Jag blir nästan lika dålig som om jag hade druckit ordentligt med alkohol!

Vädret höjde ju inte energinivån heller och dagen spenderades mestadels i soffan. Så jäkla tråkigt!

Hästarna fick komma in redan kl två och jag lade faktiskt på alla tre varsitt stalltäcke. Pelle var verkligen helt dränkt och de andra två hade dränkta täcken som fick hänga på tork. Pelle torkade rätt bra under täcket och när jag nattade dem på kvällen tog jag av hans täcke och ruggade upp pälsen. Det tyckte han var så mysigt!

Idag har det i alla fall varit uppehåll, men det har blåst jättemycket! Dock kände jag att jag verkligen ville rida Kalle så han fick komma ut på tur. Han har ju inte gjort något sedan förra söndagen, så han var lite pigg idag må jag säga! Han stod inte direkt och sov på stallgången, utan studsade runt lite och var väldigt nyfiken på vad som hände utanför dörren. Inte för att det hände så mycket där, men han stod ändå och glodde.

Sedan var han lite stissig när han kom ut och jag skulle sitta upp. Dock gick det bra att sitta upp och vi kunde komma iväg. Vi red upp i skogen, han var väldigt spooky på nästan allting och inte alls så avslappnad som han har varit ett tag. Men även om han var spänd så gick han fram överallt och lyssnade på mig hela vägen. 

Jag red lite dressyrövningar på honom också där i skogen. Volter där jag flyttade bakdelen, öppnor och skänkelvikningar. Han gjorde det bra. Vi gjorde också halter och jag testade att rygga honom, vilket gick jättebra! 

Det blev lite trav på grusvägen och han var fin, men som sagt tämligen spänd. Så jag valde att ta en lite kortare runda, det blev bara 40 minuter, men han ska till ridhuset imorgon, så det var nog ett lagom pass för honom.

Han skulle ju tränats i torsdags, men då ställde jag in pga kasst väder. Så egentligen borde jag träna honom nu  på torsdag. Men då Bosse ska få sin andra A2-spruta nästa tisdag så är det bättre att han får träna denna vecka, så får han en kort vila efter sin spruta istället och så får Kalle träna nästa torsdag istället. Han ska även kollas i munnen, så vi får hoppas att han inte behöver göra något ingrepp som kräver bettlöshet...

Nu är även denna vecka till ända, nästa helg är det första advent! Vad hände liksom??? Tiden går så fort! 

Jag har min sista körlektion att se fram emot och uppkörning. Hoppas, hoppas, hoppas att det går vägen! Jag känner mig inte lika nervös som inför uppskrivningen. Det enda som jag är lite nervös för är den jäkla funktionskontrollen, att komma ihåg alla grejer som ska testas innan man kör iväg. Och så är jag lite nervös för ifall jag behöver förklara någonting som jag inte kan. Fast jag tycker ändå att jag har koll på det mesta gällande funktion och jag vet hur jag ska räkna på lastsäkringen, så det borde gå vägen.

Sedan är det bara till att hoppas att inget tokigt händer på själva körningen. Och jag hoppas att jag får en automatväxlad bil, då kommer jag att känna mig lite lugnare...

Min fine Kallis!

Solig fredagsritt

I fredags var jag ledig igen, min körlektion flyttad till tisdag och jag hade en helt ren dag framför mig. Dagen bjöd på strålande solsken, jag gjorde en tur in till stan för att handla lite innan jag gick ut och hämtade Bosse bus i hagen.

Denna vecka har varit riktigt dålig på ridfronten och det beror framför allt på vädret i kombination med att jag har varit rätt trött och omotiverad.

I torsdags var det full storm ute. Det regnade och det blåste drygt 20 sekundmeter och jag kände att jag inte ville ge mig iväg i blåsten med Kalle till ridhuset för att träna så jag ställde in träningen. Så trist! För jag hade verkligen sett fram emot att få träna lite. Men, men, det är ju inte hela världen att ställa in en träning, vi hinner nog träna tillräckligt ändå.

Så när jag vaknade upp och insåg att det var sol i fredags kom motivationen tillbaka. Blåsten var borta och det var minusgrader på morgonen. Det orkade inte tina upp riktigt på de ställen som solen inte nådde, så det var definitivt lite vinterkänsla! Värmesulorna åkte fram och lite varmare vinterkläder.

Bosse och jag tog en tur på banvallen. Han var väldigt pigg och fin. Jag jobbade honom med lite öppnor, skänkelvikningar och tempoväxlingar. Perfekt att göra ute! Lite galopp blev det också och vi gjorde fina övergångar. Superkul!

Vi galopperade upp i skogen och där blev han riktigt taggad och var det hela vägen hem nästan. Ville bara springa på.

Jag tyckte att det blev ett väldigt bra pass, med mycket dressyrinslag samtidigt som Bosse var positiv och framåt. Härlig arbetsglädje!

Ut i solen!

Lite vinterkänsla!

Ett steg på vägen mot BE-kortet!

Idag var det alltså äntligen dags! Dags för uppskrivning! Fy vad jag har våndats för detta! Speciellt efter att har hört personer som har pluggat via appen "körkort.nu" och trott att de ska klara uppskrivningen endast med det.

Då jag hörde att appen inte var good enough och att det var helt andra frågor som kom på uppskrivningen bestämde jag mig för att sätta mig ner och VERKLIGEN LÄSA ALL TEORI! Jag började med B-kortsteorin. Läste körkortsboken från pärm till pärm, skrev upp allt jag var osäker på, repeterade. Jag gick sedan igenom BE-boken och gjorde samma sak, samt gick igenom de instuderingsfrågor som finns där. Repeterade fram och tillbaka.

Jag har lagt mycket tid på detta! Jag lade en hel veckas kvällar en vecka och sedan har jag lagt tid på helger och kvällar efter det. Gjort en massa sluttester i appen och snabbtester. Märkt att variationen i frågorna varit väldigt liten, speciellt när det finns över 4000 frågor. Uppskattningsvis har variationen kanske varit runt 200-300 ständigt återkommande frågor.

Så i eftermiddags var det dags. Jag kom till platsen för provet i god tid för att hinna ta foto till det nya körkortet. Kön var ju inte så lång, så jag hade inte behövt vara i så god tid. Jag fördrev tiden med att göra två sluttester till innan det var dags att gå in och sätta sig.

Det var ganska omständligt med legitimering och underskrifter i flera steg, men till sist fick vi äntligen sätta oss och göra provet, jag och alla 15-18-åringar:) Jag höjde helt klart medelåldern i detta gäng!

Det var 60 frågor, varav 5 är testfrågor som inte räknas och jag hade 40 minuter på mig. Jag insåg direkt att de frågor som ställdes inte var de som jag har fått i appen. Det var endast ett par, tre stycken som jag kände igen sedan tidigare. Utan frågorna utmanade helt klart förståelsen för hela körkortsteorin. Några frågor gick att resonera sig fram med hjälp av logiskt tänkande och några var rena gissningar. 

När jag hade svarat på alla frågor gick jag tillbaka till några som jag hade markerat och var osäker på, besvarade dem och sedan gick jag igenom alla 60 frågor en gång till. Läste om, läste noga, både frågorna och svaren för att inte göra dumma misstag. När jag var klar med det hade jag mindre än tio minuter kvar men kände att jag i alla fall inte hade 11 fel, vilket är vad man får ha, så jag tryckte på "rätta"-knappen och sedan var det några låååånga sekunder innan jag fick tillbaka att jag var godkänd!

SÅ JÄKLA GÖTT!!!!!  Vilken lättnad! Allt slit med pluggande lönade sig! HURRA!!!

När jag satte mig i bilen hade jag fått ett SMS med mitt resultat; 50 av 55. Så jäkla nöjd! Mest nöjd är jag med att jag hade full pott på det som jag tycker är svårast, nämligen fordonskännedomen!

Nu är det drygt en vecka kvar till uppkörning och jag har bett körskolan om att få en automatväxlad bil på uppkörningen. Sedan första november är det nämligen tillåtet att köra upp med automatväxlad bil om man har körtkort för manuell växellåda sedan innan. Jag märkte på fredagens körlektion att jag efter fem år med automatväxlad bil har tappat känslan för vilka växlar som är lämpliga samt att jag missar att växla upp osv. Det är någonting jag verkligen inte vill kugga på! Så jag hoppas hoppas hoppas att de kan fixa så att jag får köra den!

De har ju bokat om två av mina tre körlektioner så jag tycker att när jag har varit smidig och tackat ja till de så kan de belöna mig genom att låta mig köra automatväxlat på uppkörningen.

Nu är det full fokus på funktionskontroll och körning kommande vecka! Nu är det jäkligt nära! Hade varit så gött att få det där körkortet!

 

Lite markarbete för Bosse Bus!

Igår var Bosse och jag iväg till ridhuset för att träna lite markarbete. En stor fördel med att jobba hemifrån är ju att man inte behöver lägga tid på att ta sig till och från jobbet, så jag kunde gå direkt ut och hämta in hästarna och sticka iväg och hinna rida innan kvällens träningar började vid 17:30.

Bosse kändes inte jättepigg på vägen dit, men han var väldigt arbetsvillig och så himla fin att rida! Jag är så glad över att han är så positiv som han är nu! Han sparkar i princip aldrig mot skänkeln längre och det är endast i undantagsfall som han inte vill fatta galopp. Jag tror att det har tagit tid för honom att stärka upp sin stora kropp så mycket att han känner ork för att utföra det som jag vill att han ska utföra.

Nu kan jag rida på volter i samtliga gångarter i en korrekt form och ställning och böjning, han lyssnar mycket bra framåt och bakåt. Svarar i princip direkt på skänkel och direkt på tillbakahjälper. Jag kan rida öppnor på långsidorna, jag kan rida fina övergångar, fatta galopp där jag vill och rida mindre volter än 20 meter. Allt känns så enkelt med honom nu!

Jag lade ut lite travbommar på ena långsidan, men nu när han är så himla fin vill jag ju nyttja att han vill så mycket så det slutade med att jag byggde upp ett litet kryss och så hade jag bom, sex meter, upphöjd bom, sex meter till bom. En övning som ska ridas i galopp, ett galoppsprång mellan varje och som vi hade så svårt för när jag testade denna i våras. Bosse fick aldrig plats med ett galoppsprång på sex meter och så tog han ju så långa språng över bommarna. Men numera gör han det så mycket bättre! Ja, han blev lite lång några gånger, men när jag tog tag i honom och kortade honom så gick det ju som en dans!

Avståndet mellan krysset och bommen hade jag inte mätt ut, utan jag lät det bli vad det blev. Något som jag snappade upp från Pontus Hugosson i en Youtube-video där han hoppade terränghinder inomhus. Han tyckte att det inte är så noga med att ha exakt "rätt" avstånd mellan hindren, utan att man snarare bör öva på att bara rida och se vad det blir. Så kan man ju leka med att länga och korta för att få in fler eller färre språng. Jag gillar den idén för jag har själv fastnat i att jag blir så osäker på om avstånden stämmer eller inte. Men två hästar som är storgalopperade så stämmer ju sällan avstånden ändå.

Bosse har ju blivit så balanserad i sin galopp och sin hoppning och jag har blivit så mycket bättre ryttare att vi nu kan börja reglera galoppen lite mer och det är ju jättekul!

Han gjorde övningen riktigt bra och jag kände mig också väldigt nöjd med min egen ridning! Vilken utveckling jag har gjort! Jag känner mig så mycket mer säker i min ridning nu och bekymrar mig inte längre så mycket om att komma rätt utan jag kan hantera sprången där vi hamnar så att säga. Det är ju så himla kul att hoppa nu! Jag vill ju bara hoppa mer och mer! När man hoppar så låga hinder som vi gör nu så sliter det ju inte så mycket heller och då kan man göra det lite oftare. 

Bosse blev som vanligt extra fin och framåt i slutet av passet och då passade jag på att göra lite övningar i skritt, flytta lite bakdel på volter, ta några ryggsteg (vilket han tyckte var jättekonstigt), halter och igångsättningar. Riktigt kul pass!  

Kalle rejäl skogsrunda

Kalle var lugn och fin, jag ställde honom i boxen medan jag gick in på toa. När jag kom ut stod han där och väntade på mig i lugn och ro!

Coola Kalle!

Jag gjorde i ordning honom och när jag hämtade tränset i sadelkammaren hörde jag att han började studsa runt på stallgången. Jag vet inte vad det var han såg, men någonting var det och han var faktiskt lite upprörd. Han snarkade och hade sig när vi kom ut, men han fick gå ett varv på gårdsplan och sedan kunde jag sitta upp i lugn och ro.

Vi red mot Ryen, Kalle tog sig fram bra, lite tveksam på några ställen, men var lättövertalad. Vi travade en bra bit på grusvägen, den är ju så fin nu på hösten när den har fått lite fukt och blivit lite mjukare.

Vi travade vidare upp i skogen och sedan fick han skritta lite eftersom han var lite andfådd och rätt varm. När vi vände ner mot Bexells-parkeringen fick han trava lite. Hela skogen var full av folk och det var ännu fler bilar på parkeringen än förra helgen då jag tyckte att det var fullt.

Vi travade lite bort mot stenarna, möte folk, galopperade lite. Vi travade upp för en backe med skymd kurva och efter den kom några personer med tre hundar som blev helt tokiga precis när vi passerade den siste av dem. De skrek i högan sky och Kalle blev faktiskt lite rädd för dem, inte så konstigt. Vi travade vidare och han lugnade ner sig.

Sedan tog vi oss ner mot Valasjön och därefter trav och galopp på den fina grusvägen. Där var i alla fall inget folk utan vi kunde galoppera på. Han fick gå mycket i vänster galopp eftersom den behöver stärkas mest. Även han blev så svettig att han löddrade när vi kom upp till Lyserna.

Vi skrittade in mot Obbhult och jag var lite spänd på hur han skulle hantera en vattenpöl som blockerade vägen. Senast vi red där fast åt andra hållet hoppade han ju in i skogen och rundade den. Men idag gick han faktiskt över den. Duktig kille!

Vi tog sedan vägen via Linnarpsås, vilket var en nu väg för honom. Som vanligt var han lugn trots nya vyer. Det enda som skrämde honom idag förutom de där hundarna var två rådjur som dök upp någon meter framför oss, vi travade och han tvärstannade så att jag smällde i knäna i sadeln. Gjorde lite ont faktiskt, men jag flög i alla fall inte av.

När vi passerat Linnarpsås var det skritt som gällde resten av vägen hem. Han var ändå rätt svettig när vi kom hem så jag blev tvungen att svampa av honom innan jag släppte ut honom i hagen igen.

Vi var ute i närmare två timmar och det blev ett bra konditions- och styrkepass för honom. Det märks att han inte riktigt har orken än, men han blir starkare och starkare. Vi har ju många år på oss att bygga både kondition och styrka och det är superhärligt att kunna göra det på detta sätt! Att han går fram överallt och inte bryr sig så mycket om saker som händer runtomkring honom.

Han har nog nästan gått alla rundor vi har här nu, det är väl bara Flähult som vi inte har spanat in än, men det kommer. Där är lite väl mycket hala rötter och trångt för benen tycker jag nu, så jag tror att vi sparar den rundan till våren istället.

På väg in i skogen

Kala träd

Utsikt över Valasjön

På väg hem i solen

Svettig Kalle fick bli asvampad

Pelle på söndagspromenad

Söndag idag och ännu en fin novemberdag. Lite vind har vi haft, men drygt tio plusgrader så varmt och skönt!

Pelle fick komma ut först idag också. Promenad även denna dag. Och dramatisk även denna dag. Han var kanske snäppet lugnare idag, men han stod och gnäggade i stallet medan jag gjorde i ordning honom. Vi tog en tur i skogen och först var han rätt lugn, gnäggade ingenting, men när vi gick in i skogen, som enligt honom är lite läskig, började han gnägga och Kalle och Bosse svarade.

Vi gick runt mossen och efter ett tag började han faktiskt beta lite, så då var han lite lugnare, men han var väldigt vaken och på hugget.

Gott med mat!

Min Pelle och jag!

Vi gick vidare genom skogen och sedan fick vi vänta lite på grannen som lossade ved och blockerade vägen med en traktor. Pelle var lite otålig och gjorde cirklar, men när traktorn lämnat ville han halvspringa hem, vilket han inte fick eftersom jag hade gummistövlar på fötterna, alltså inget som går att springa i....

När vi kom hem genade vi över åkern och jag släppte in honom i hagen igen. Han lade sig ner och rullade direkt. Sedan fångade jag Kalle och då vallade Pelle bort Bosse från oss så vi var ensamma ner till grinden. 

Pelle känns väldigt pigg och fräsch just nu. Jag får väl ta in de andra hästarna om jag ska kunna rida honom på ett vettigt sätt framöver...

Kompisarna i sikte!

Uteritt med fin Bosse

Sist ut igår var Bosse. Även han fick gå en uteritt. När vi kom ut var grisjakten slut så vi kunde rida i lugn och ro.

Han var framåt och nu börjar han trava så fort jag kortar tyglarna. Så kul att han har fått sådan framåtbjudning! Vi skrittade mot Linnarp, sedan Linnarpsvägen ut mot Rolfstorp. Lite trav på asfalten för att värma upp så vi kunde galoppera lite på gärdsvägarna efter Örabäcken.

Han var så fin i galoppen och jag kunde samla ihop honom och vända in 90 grader på en av gärdsvägarna. Där har han tidigare velat sakta av, men nu kom vi runt hörnet och kunde galoppera vidare. Lite överraskad blev han av det och var lite tveksam till en början, men han galopperade på bra.

Vi travade lite och sedan var det galopp mot Lunden. Skritt förbi där och sedan fattade vi galopp i foten av backen upp mot Hulegården. Innan kurvan lite lugnare och nedsittning ifall vi skulle möta någon, men där var fritt och då ställde jag mig i stigbyglarna och lät honom galoppera på uppför.

Det blev en kort men intensiv runda och Bosse blev såklart svettig. När vi var tillbaka var klockan strax efter fyra och det var dags att ta in de andra grabbarna och ge alla mat för kvällen.

Det är lite konstigt, jag började med Pelle vid 11-tiden, var ute mindre än en timme med varje häst, men ändå höll jag på i fem timmar! Enda pausen var att jag tog en kopp te vid två-tiden, annars var jag ju igång i princip hela tiden. Ja, det tar tid att ha häst, speciellt om man har tre! Men vilken kul och härlig dag, det är ju ändå fantastiskt kul att spendera tid med de där fina grabbarna jag har!

Fin-Bosse redo för uteritt!

Pigg och glad!

Nära-älg-upplevelse med Kalle!

Jag glömde skriva att jag fick feeling igår av det fina vädret och filmade lite så jag ska klippa ihop en lite vlogg. Jag har inte gjort det så mycket sedan jag lämnat paddocken och flyttat in i ridhuset. Jag orkar ju inte släpa med mig min robotkamera till ridhuset och dessutom är det andra som också rider där som kanske inte vill vara med på film. Så därför har jag inte gjort några videos den senaste tiden. Men jag tror att det kan bli en bra vlogg, lite snack om hur det går med hästarna och lite Gopro-videos från promenad och uteritter. Vi får se när jag hinner redigera den bara, det är ju fokus på körkortsplugg nu...

I alla fall så var häst nummer två Kalle igår. Han skulle gått en längre runda i fredags, men när jag kom hem från körlektionen hade jag ovanligt nog lite huvudvärk och kände mig lite småhängig, så jag beslutade mig för att ta det lugnt istället och låta honom gå ett lättare pass igår och så blir det en ordentlig skogsrunda idag istället.

Kalle gör ju inget drama av någonting, så han var hur lugn som helst när jag gjorde i ordning honom trots att kompisarna var i hagen. 

Eftersom det var bara fem grader igår hade jag lagt på Kalle och Bosse lite tjockare täcken. Men det gick inte bra. Kalle var i princip svettig under sitt täcke! Han är faktiskt en ganska varm häst. Jag har inte haft några täcken på dem i stallet och de har bara sina ofodrade regntäcken, men det verkar faktiskt räcka.

Jag red Kalle upp i vår skog, jägarna var inte där just då utan på andra håll. Så bra att ha direktkontakt med min jägare så att jag vet var de är!

Vi tog det lite lugnare, travade lite grann och galopperade upp i Skattagårdsskogen. Sedan traskade vi ner i grushålan och där fick han klättra lite och gå lite volter runt träd och buskar. När vi red ner i hålan igen fick vi plötsligt syn på en älg! Den var bara några meter ifrån oss! Kalle tog det hela med ro, tittade lite på den och blev sedan otålig när jag försökte fånga den på bild. Tyvärr såg jag att jag hade motljus i Gopron och därför syns inte älgen så bra som jag hade önskat, men man ser att den är där i alla fall. Men så bra att veta att Kalle också är älgsäker!

Vi red bort från älgen och rundade hålan och sedan tillbaka där älgen stod. Den stod kvar och tittade på oss och vi traskade lugnt förbi och sedan vidare upp och ut vid Attas och vidare hem via Kullagården. Det blev en lugn och fin runda och Kalle fick guldstjärna som vanligt!

Vacker novemberlördag!

Promenad med Dramaministern

Igår hade vi en fantastisk novemberdag! Vindstilla och fem plusgrader. Jag tog på mig en tunn baselayertröja från Ariat, en skön tröja och en väst eftersom jag tänkte att fem plusgrader är rätt kallt ändå. Jag blev svettig redan när jag kom upp i hagen för att hämta Pelle.

Dt pågick vildsvinsjakt häromkring igår, båda hundarna och Magnus var med, så det var lite begränsat var vi kunde rida någonstans. Och eftersom hundarna aktiverades tänkte jag att jag kunde aktivera alla tre hästarna.

Pelle var först ut, han skulle få gå en promenad. Och han gillar INTE att lämna hagen med sin flock kvar där. Hur ska de klara sig utan honom liksom? Så snart han kom in i stallet började han steppa runt, gnägga och var väldigt upprörd. Han är verkligen en dramaminister av rang!

Jag borstade i ordning honom och så gick vi ut. Han gnäggade i princip hela vägen på vår runda. Vi gick mot Rolfstorpshållet och då såg han ju Bosse och Kalle, han gnäggade och de svarade, det var ett jäkla hallå här :). Vi gick sedan förbi Kullagården och då lyckades han vigla upp de sex hästar som går i en hage där, de gnäggade och kom springandes över stock och sten. Sedan gick Pelle i passage förbi dem med svansen på ryggen... 24 år gammal...

Vi gick vidare mot grushålan och då lugnade han sig lite, men när vi kom upp i skogen började han gnägga igen och sedan höll det i sig hela vägen hem. Ordentligt svettig blev han eftersom han var så upprörd!

Men det är ju ändå kul att han är så pigg och fräsch! Vintern är verkligen hans prime time! Jag tycker också att han har börjat lägga på sig lite mer nu efter att jag har börjat fodra med hö och kraftfoder så det är goda tecken!

När vi var tillbaka stod han och piafferade på stallgången innan jag kunde släppa ut honom i hagen, full galopp mot flocken var det!

Fin novembermorgon!

Slutspurt mot BE-körkortet!

Igår hade jag min andra körlektion. Skulle ju egentligen ha haft den förra veckan, men då var min körlärare sjuk så vi flyttade det framåt en vecka.

Denna gång fick jag äntligen köra! Första gången ägnades ju helt åt funktionskontroll så var det inte mycket körande.

Jag fick börja med att backa till släpet och koppla det och sedan körde jag iväg mot Varbergs enda trafikljus. Därefter smet jag före en bil som kom fortare än jag hade tänkt i en cirkulationsplats, så jag hade den efter mig en bit på Österleden:). Därefter körde vi in i Lilla Träslöv och jag fick göra min första backning runt hörn.

Det övade jag ju på en hel del förra helgen här hemma då jag backade runt hörnet häcken-staketet. Jag tyckte att det var rätt svårt och förstod inte riktigt hur man ska kunna backa runt ett hörn utan att komma för långt ut i körbanan.

Men det var ju så mycket lättare igår! Två orsaker till det; det första är att jag kör en passat på körskolan och det är en bil som man ser ut igenom bakåt. Det gör man ju inte på Magnus Mitsubishi L200 som har en kåpa baktill, vilket gör mig helt utlämnad till sidospeglarna för att kunna se någonting. Det andra var att hörnet var runt igår, vilket gjorde det mycket lättare att följa med runt. Hörnet som jag tränade på i helgen var ju 90 grader. Stor skillnad! Sedan är ju Magnus bil och mitt hästsläp ett betydligt större och längre ekipage totalt sett, vilket gör att det också behöver mer plats.

Men jag backade runt det runda hörnet helt klockrent! Behövde inte köra fram och rätta upp, utan kom runt bra och nära kanten utan att köra på kanten. Guldstjärna på den!

En annan sak som är en utmaning för mig är att körskolebilen (som också blir uppkörningsbil) är manuellt växlad. Jag har inte kört manuellt växlad bil på 5 år och det märks! Jag har tappat känslan för vilken växel som är rätt osv och vill gärna trampa ner kopplingen och ta det försiktigt fram mot korsningar och över väghinder etc.

Jag gjorde också ett fel när jag tar i ratten på insidan när jag svänger, det måste jag öva på att inte göra!

Vi körde vidare in mot stan, förbi sjukhuset och ner mot Kvantum. Jag har ju inte kört i stan på många år. Jag har ju sällan ärenden dit och om jag har det parkerar jag oftast på Lorensberg och går dit jag ska. Det har ju byggts om en hel del och nu får man köra där man tidigare inte fick köra och jag har ju ingen koll på vilka gator som är enkelriktade och åt vilket håll längre. Jag ska faktiskt ta en runda dit och "övningsköra" lite med bilen bara så att jag har lite bättre koll på hur man ska köra och var det är högerregel och andra regler för att inte bli så överraskad och kunna köra med lite bättre självförtroende på uppkörningen.

Efter att ha snurrat runt lite i stan på gångfartsområden och annat körde vi bort mot Hajen där jag fick backa runt ett nytt hörn. Guldstjärna på den också! Helt perfekt!

Därefter körde vi till Lassabacka, den svåraste cirkulationsplatsen som finns i Varberg med många på- och avfarter och filer. Jag körde vänster där mot Borås och det gick fint. Jag märkte att jag har lite svårt för att hålla rätt hastighet också. Jag måste ju tänka på att jag bara får köra i 80 med släpet.

Därefter körde jag mot Tångaberg och sedan in på en liten väg mot Varberg Nord. Där fick jag backa för tredje gången, denna gång in på en smalare grusväg. Även det gjorde jag galant! Så jag behöver inte oroa mig för backningen i alla fall!

Jag körde ut på motorvägen också innan jag körde tillbaka till utgångspunkten. Sedan snackade vi lite om teorigrejer som jag hade hakat upp mig på och lite hur jag ska plugga för att klara uppskrivningen.

Tipset är att de sluttest som finns i appen för BE-körkortet innehåller för få BE-frågor. Därför behöver man läsa BE-boken ordentligt samt kunna instuderingsfrågorna som finns där. Dessutom behöver man ju läsa på B-teorin också, i alla fall de delar som man inte är helt säker på för det är ju merparten av frågorna på uppskrivningen.

Så jag känner att jag ligger rätt bra till. Förra veckan gick jag ju igenom båda böckerna ordentligt, läste på det jag inte kan och efter det har jag inte haft mer än två fel på sluttesterna. Jag har också gjort en del snabbtest i appen och där tycker jag att jag får mer variation i frågorna.

Nu är det inte många dagar kvar till uppskrivning och jag hoppas verkligen att det pluggande jag har gjort räcker för att jag ska klara mig! Jag vill VERKLIGEN inte misslyckas, för då får jag ju vänta länge på nästa tillfälle och då är det svårt att hålla igång pluggandet också.

Om allt går vägen nästa vecka så har jag ju uppkörningen en vecka senare och den känns inte riktigt lika nervös, jag kan ju de viktigaste sakerna i alla fall och jag ska ägna veckan innan till att göra funktionskontroll tills jag kan det i sömnen samt verkligen lära mig hur saker och ting fungerar så att jag kan förklara lite mer fördjupat om det kommer frågor.

Tänk att jag kanske har ett BE-körkort om ett par veckor!!!

När allting plötsligt stämmer!

 Idag var det äntligen dags för hoppträning med Bosse igen hos Charlotte! 18 oktober gjorde vi det senast, så det var ett tag sedan!

Bosse har ju känts fin efter några veckors vila, både ute och i ridhuset och jag var så taggad på att hoppa honom idag. Så taggad att jag kom ut i stallet alldeles för tidigt och upptäckte när jag gjorde i ordning honom att klockan bara var sex. Det tar ju inte tre kvart att göra i ordning honom. Så jag borstade honom, ställde in honom i boxen igen, gick in och fick iväg några mail innan jag gick ut igen och sadlade och tränsade honom och vi kunde ge oss iväg.

Vägen till ridhuset gick bra och han var superlugn. Det stod ett rådjur och tittade på oss på en åker, bara några få meter ifrån oss. Det stod faktiskt kvar när vi passerade. Så häftigt att komma så nära!

Vi värmde upp i samtliga gångarter och han var verkligen på hugget direkt! Han tog inte första galoppskänkeln åt vänster och fattade fel galopp nästa gång jag bad honom, men jag lät honom gå i förvänd bara för att han ändå hade börjat galoppera. Jag kunde sakta av och fatta ny, rätt galopp. Han kändes superfin! Lyssnade både framåt och bakåt!

Vi började med lite travbommar och skänkelvikningar som han gjorde väldigt bra. Sedan lade vi till ett hinder med travbom efter och han fattade galopp precis där han skulle och han landade balanserat och fint och kunde galoppera på efter hindret.

Sedan kom jag i galopp på ett kryss på diagonalen, saktade av till trav, tog travbommarna och travhindret sedan vidare till kryss på andra diagonalen. Även detta gick super! Han kom lite stort på första hindret och då valde han faktiskt att gå av lite längre ifrån, annars brukar han ju gärna lägga till ett språng till.

Jag fick igenom förhållningarna mot hindren, kom riktigt bra på dem de flesta gånger och lyckades hålla upp huvudet på honom så att han kunde galoppera och hoppa balanserat. Jag börjar också lära mig att titta på hindren mycket tidigare, tex om jag ska hoppa ett hinder på diagonalen så börjar jag titta redan på långsidan innan kortsidan, genom hela kortsidan och sedan mot hindret. Det blir så mycket lättare att få till sprången då!

Vi kunde få ett bra flyt genom den lilla banan och det kändes verkligen super! Några gånger landade han i rätt galopp och vi kunde fortsätta mot nästa hinder direkt, men annars bröt jag snabbt av och bytte galopp, vilket funkade bra och vi lyckades även göra ett galoppombyte! Så himla duktig kille!

Idag var han verkligen med mig och det blev ju så mycket lättare at rida då. Jag behövde inte kämpa varje steg för att få fram honom och hela ridningen blev liksom positiv och så himla kul! Jag har gjort en rejäl mental resa och känner egentligen bara glädje och fokus mot hindren nu. Jag tänker inte så mycket på höjder eller själva hindren utan fokuseras mycket på att hålla hans huvud uppe och mig själv uppe framför och efter hindren.

Det blev ett riktigt superpass! Det känns som om vi har tagit ett riktigt stort kliv framåt nu och jag kände bara att allting stämde. Så härlig känsla! Sakta närmar sig målet om att kunna komma ut på lite öppna banor eller pay and jumps!

Det är ju också rätt skönt att äntligen få lite lön för mödan. I tre hela år har jag kämpat med honom. Först att få igång honom, att få honom att galoppera, att få honom att jobba i en bra form, lyssna på mig, hoppa hinder. Och nu är vi där. Nu hoppar vi hinder och vi gör det tillsammans och känner samma glädje. Det är så häftigt!

Min fina Bosse (arkivbild)

Halva veckan har gått!

Onsdag idag och halva vecka 46 har passerat. Tiden går återigen så jäkla snabbt! Idag har jag varit på jobbet för första gången på en vecka och jag måste säga att jag har saknat det! Framför allt saknar jag att träffa folk, sådär vid fikabordet och chit-chatta lite. Det blir ju inte samma sak när man sitter hemma och ska snacka med folk via Skype eller liknande! Men vi försöker göra det bästa av situationen och som utvecklingen av Coronasmittan ser ut i Sverige behöver vi nog inte fundera på att gå tillbaka till jobbet innan detta år är slut...

Tidigare i veckan så har jag faktiskt ridit varje kväll, klapp på axeln för det! I måndags fick Kalle traska till ridhuset för lite trimpass. Han fick trava över lite bommar, men mest fokus ligger just nu på att få honom att jobba på rätt sätt på slät mark. Han gör det jättefint i skritten, där böjer och ställer han fint i båda varven. Tar mer och mer stöd på yttertygeln. Accepterar mer och mer att hålla formen när vi gör halt. Och så är han väldigt lydig och lyssnar bra både framåt och bakåt.

I traven har han utvecklats mycket också och orkar nu jobba lite mer i en bättre form. Dock slänger han upp huvudet ibland och ska greja med tungan, men jag har börjat med att göra halt när han gör så och så får han stå still tills han slutar och så rider vi vidare. Jag tycker att det funkar bra då han faktiskt slutar med det. Jag vill inte att han ska hålla på sådär för han blir ju lite ostyrig samtidigt och han behöver lära sig att det inte är ok, utan att det ska bli för mycket bestraffning.

Högergaloppen var riktigt fin i måndags och han gjorde några fina varv på volten i en bra form och i ett lugnare tempo. Han behöver fortfarande bygga upp sig så att han orkar hålla en bra form på volterna, det är fortfarande lite för svårt för honom, men det kommer.

I vänstergaloppen är det betydligt svårare och den kändes nästan som om han gick i fel galopp eftersom han sköt ut högerbogen så himla mycket och nästan galopperade på snedden genom volten. 

Men annars sköter han ju sig superbra och han har en fin arbetsvilja och en härlig framåtvilja som gör det så lätt att jobba med honom. Superkul att rida honom!

I tisdags (igår) var det Bosses tur. När vi kom till ridhuset var det en som höll på och tömkörde så vi värmde upp på lite volter och så. Han kändes pigg och fin i traven, men när jag bad om galopp var han inte riktigt med på noterna. Dock fattade han galopp efter att jag sade till honom lite. I en galoppfattning snubblade han till ordentligt, men lyckades i alla fall inte skada sig...

Men han var fin i samtliga gångarter och det var så kul att rida honom också. När tömkörningsekipaget hade lämnat och vi blev ensamma passade vi på att ta några skutt över hindren som stod framme. Åh, vad kul han tyckte att det var! Full fart mot hindren! Jag ser verkligen fram emot att få hoppträna lite med honom för Charlotte imorgon! Hoppas på mycket energi från Bosses sida!

Han blev i princip lika svettig igår som i söndags när vi var ute, men jag svampade inte av honom. Han hade så himla bråttom hem och därför så torkade han inte så bra som han brukar göra när vi skrittar hem. 

Svett-hästen

Ikväll var det dags för Kalle igen. Han var så mysig när jag gjorde i ordning honom. Han stod nästan och sov och jag kunde stå där och gosa med honom hur mycket som helst. Han har ett nytt smeknamn också "Fleece-tröjan" för han är så extremt mjuk i pälsen. Precis som en nyinköpt fleecetröja innan man har tvättat den första gången.

Men även om han verkade trött medan jag gjorde i ordning honom så piggnade han till direkt när vi kom ut. 

Jag tänkte faktiskt på att han även har utvecklats när vi rider ute. Han är mycket modigare nu och jag behöver inte lägga lika mycket energi på att övertala honom när han blir rädd för saker. Han tittade väldigt mycket omkring sig och var lite sådär tveksam i steget när vi passerade "farliga gården". Men han var aldrig på väg att vända, utan det kändes som om han känner sig mer och mer trygg med att jag lotsar honom förbi alla läskigheter. Så det är ju kul!

Vi var ensamma även idag när vi var i ridhuset och jag jobbade ungefär som i måndags med honom. Många övergångar skritt-halt-skritt. Perfekt att börja med. Jag fokuserade på att hålla en lugn och stabil hand under hela passet för att få honom att ta ett bra stöd på bettet.

Vi gjorde även mycket övergångar i trav, jag red på de stora volterna och bytte volt lite då och då. Övergångar skritt-trav-skritt också och han blir bättre och bättre även där!

Tiden går som sagt snabbt och ibland kan jag känna en viss brist på tålamod när det gäller vissa saker, men så får jag påminna mig om hur det var för två månader sedan då jag inte fick ut honom i hörnen alls i vänstervarvet i trav och galopp. Nu genar han ytterst lite.

Eftersom han hade så svårt för galopp på volt i vänstervarvet i måndags beslutade jag mig för att galoppera mer på fyrkantsspåret och försöka jobba honom lite försiktigt med böjningen i hörnen istället och då blev det faktiskt bättre. Men han var lite springig i galoppen idag både i höger och vänster. Men det är bara till att jobba på.

På slutet körde jag lite skänkelvikningar i skritt. Han jobbade i en jättefin form på slutet så därför passade jag på att göra skänkelvikningar, halter och volter och då var han verkligen jättefin! Så vi gör framsteg varje pass och det är ju så himla kul!

Avskrittningen tillbaka hem gick också väldigt bra. Jag känner mig också mer och mer trygg med honom. Till helgen har vi två pass ute att se fram emot och jag tror att jag ska passa på att ta en längre skogsrunda på fredag då det skulle bli lite sämre väder i helgen. Ska bli så kul att komma ut och galoppera lite ordentligt samt bygga muskler och kondition!

Jag och min gosiga Kallis!

Lite piggare i ridhuset!

Underbar novembersöndag!

Idag har faktiskt solen tittat fram och vädret har varit helt fantastiskt! I princip vindstilla och varmt för att vara november. Så idag fick Bosse komma ut på en skogsrunda.

Han var inte jättepigg till en början och när vi hade stått och pratat en stund med en granne hade han liksom parkerat där, och var lite småslö på vägen genom skogen. Men när vi kom ut på grusvägarna vid Bexells stenar blev han rätt taggad och ville galoppera. Tyvärr var det mycket folk i skogen, så det gick ju inte riktigt att uppfylla Bosses önskan om galopp överallt....

Men jag försökte galoppera så mycket det gick och han var med på noterna! Vi kom ner till Valasjön och tog det lite lugnt där innan vägen rätade ut sig, då galopperade vi på igen. Han tar verkligen i i galoppen nu och ligger på ordentligt. Samtidigt kan jag korta upp honom och samla ihop galoppen ganska mycket. Han är så himla fin nu!

Vi passerade några fotgängare och sedan drog vi upp för ytterligare en backe i galopp. När vi närmade oss asfaltsvägen saktade jag av och då insåg jag hur svettig Bosse hade blivit! Han var helt löddrig på bogen! Ja, det var ju rätt varmt och ingen vind. Jag fick knäppa upp västen och den tunna tröjan under. Så härligt!

Vi fortsatte mot Obbhult på skogsvägarna, vi hoppade över vattenpölar och fortsatte att galoppera. Så underbart!

Vi var ute närmare två timmar och Bosse var så pigg och glad! Jag hoppas verkligen att denna energi håller i sig när vi flyttar in i ridhuset till veckan och att han är laddad för att hoppa lite hinder på torsdag!

Härliga sol!

Lärkträden fäller sina barr!

Fortfarande några boklöv som vägrar släppa taget

En matta av löv

På väg ner mot sjön

Spegelblankt!

Svettig häst!

Härliga skog!

Utsikten!

Svampade av Bosse...

Min blöte kille!

När vi kom hem valde jag att svampa av Bosse eftersom han var så himla svettig. Även om det mesta hade torkat under skritten hem så var han ändå full med svettrester som jag tvättade bort. Jag minns inte när jag svampade en häst i november senast! Och det roliga var att när jag gjorde i ordning i stallet i morse ställde jag in den där svamphinken i sadelkammaren eftersom jag tänkte att den hörde till sommaren. Tänk vad fel man kan ha ibland!

Mer lastträning och skogsrunda

Lördag idag och det gråa novembervädret fortsätter. Regnet hängde i luften i princip hela dagen.

På förmiddagen blev det lite backövningar med bil och släp igen. Fick hjälp av Magnus denna gång och äntligen förstod jag en sak som jag inte har fattat tidigare, nämligen hur mycket man måste slå över ratten åt "andra" hållet när man ska räta upp släpet i backning runt hörn. När jag väl hade förstått det gick det ju såklart mycket lättare! Och just nu känner jag mig rätt säker och lugn med backningen.

Har körlektion på fredag så jag hoppas att det jag gör är rätt, så att jag slipper lära om någonting...

Jag lasttränade Kalle lite idag också. Han gick in i släpet, stod faktiskt kvar så pass länge att jag kunde stänga bommen bakom honom. Men då ställde han sig och tryckte på den och då var det ju helt omöjligt att öppna den. Jag väntade ut honom och till sist gick han fram igen och jag kunde snabbt öppna och så kunde han backa ut. Så bra att kunna träna det här med jämna mellanrum! När jag har fått mitt körkort ska vi nog ta och köra en runda också!

Jag red en uteritt på honom i skogen idag. Han var inte riktigt lika lugn som igår, lite mer på hugget och gick och spanade rätt mycket. Men han skötte sig ändå fint. Vi tog det lite lugnt, skritt och trav bara och vi var ute knappt 40 minuter. Imorgon får han vila och sedan blir det ridhuset på måndag!

Fina Kallisen!

Pelle fick komma ut på promenad idag. Han var väldigt väl inpackad i lera så det tog sin tid att få rent honom. Vi gick runt Linnarp och Obbhult och han var pigg och fräsch. Dock blev han väldigt svettig och jag funderar på ifall jag ska klippa honom ändå. Jag har nämligen märkt att han blir väldigt svettig när jag ger dem nattmat på kvällarna, då är han helt fuktig i pälsen. Här är ju förvisso rätt varmt nu, runt 12-13 grader och han har full vinterpäls. Men han svettas, äter salt och dricker mycket vatten. Det hade kanske sparat lite energi för honom att ha mindre päls och kunna reglera temperaturen bättre.

Vi får se hur jag gör helt enkelt, men det är i alla fall kul att han är så himla pigg! Nu gäller det bara att få upp honom i lite bättre hull här över vintern!

Promenadhästen och jag!