I alla fall så gick jag upp tidigt efter en svår natt. Somnade rätt tidigt, men vaknade vid tvåtiden av att Magnus snarkade högljutt och jag gick och lade mig i gästsängen. Jag kunde inte somna om utan låg och vände och vred. Lyckade sedan somna och drömde något obehagligt som jag inte minns och sedan vaknade jag med ett ryck när väckarklockan ringde.
Jag gick ut och gav hästarna mat, släppte ut dem och fixade stallet innan jag åt frukost. Mina kära hästar har inte fattat att hagen har blivit utökad, utan de går och pillar i det korta gräset i vinterhagen. Knashästar!
Idag var planen att Emelie skulle komma hit med sin häst och så skulle vi rida ut tillsammans. Bosse och Pelle blev väldigt nyfikna på nykomlingen. De har kanske saknat att ha andra hästar omkring sig nu när jag har lagt ner stalluthyrningsverskamheten.
Vi gjorde i ordning Bosse och Fluga och sedan gav vi oss av. Vi red förbi golfbanan och upp i skogen. Stackars Fluga fick lite problem att hänga med då hon inte är van vid kuperingen, hon bor ju i Olofsbo där det är platt så långt ögat kan nå. Bosse och jag är ju vana vid kuperingen och tänker egentligen inte på hur kuperat det är. Tänk ändå vad han har blivit vältränad det här året tack vare att vi bor där vi bor och inte kan ta oss någonstans utan att råka ut för ett antal höjdmeter.
När vi kom upp till parkeringen vid Bexells stenar beslöt vi oss för att ta vägen via Ryen hem för att ta kortast möjliga väg. Men det var ändå väldigt mysigt att skritta där i skogen, se att bokarna hade slagit ut och fundera över livet i största allmänhet. Det är alltid kul med sällskap, något Bosse och jag inte är bortskämda med direkt!
När vi kom hem igen släppte vi Fluga bredvid Pelle, han blev arg som vanligt, men det hade säkert Bosse också blivit. När vi kom ut lite senare var det i alla fall lugnt där ute.
Magnus hade gjort käk så vi åt lite sen lunch och sedan fikade vi på altanen i solen. Så härligt!
Jag släppte ut hästarna i hagen igen innan vi lastade Fluga och de åkte hem. När jag kom in från stallet hade jag energi över och beslöt mig för att ta en promenad med vovvarna. Det är ju rätt varmt för dem också nu, så jag trodde att de skulle vara hyfsat lugna. Men de drog på som vanligt.
Första vätskepausen blev vid Flähult där de badade och drack. Sedan blev de pigga igen och när vi kom upp i skogen var de skuggigt och betydligt svalare så de orkade gå på rätt så bra ändå tycker jag.
Det blev några bad till längs vägen, men nu börjar det att ta på vattendragen ute i naturen. Torrt överallt!
Bad-hundar |
De senaste sju dagarna ser mycket bra ut enligt Garmin-datan. Det märkliga är att jag bara har sovit 7,5 timmar i medel och ändå känner mig rätt utvilad. Kanske börjar jag behöva mindre sömn. Det som "alla" pratar om att man behöver mindre av ju äldre man blir. Något som jag inte har märkt av tidigare, då jag har mått som absolut bäst då jag får sova åtta timmar. Men denna helg har jag ju sovit tills jag har vaknat och ändå landat runt 7,5 timmar.
Min vilopuls är ju rätt låg också, kul att få lite statistik på det också. Det sägs ju vara ett värde på kondition. Enda problemet just nu är att det blir svårt att leva upp till stegmålet. Det stegras ju hela tiden efter hur många steg jag har per dag. Sedan jag köpte klockan har jag ju haft ett medel på drygt 22000 steg och då höjer den målet därefter. Det blir lite jobbigt att leva upp till. Det kräver ju i alla fall en rätt rejäl promenad eller löprunda plus en hel del annan rörelse.
Statistik från Garmin |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar