Första snön

Igår var en fin dag med uteritt på Bosse, som skötte sig galant även igår. Han var nog lite mer hovöm än senast på sin barfotahov, men traskade på bra och gick fram överallt.

Pelle fick komma ut på promenad med Lukas och han var en helt annan häst igår än vad han var i fredags. Mycket lugnare och hur cool som helst. Ingenting som kunde skrämma honom då.

Idag ville jag rida på förmiddagen men klockan hann bli strax efter tio innan jag kom ut och då var det ett sådant där "fjunregn" som hade startat. Så lite regn att det nästan bara var luftfuktighet.

Eftersom jag frös om fötterna igår när jag var ute och red laddade jag upp bättre och såg mina underbara fodrade ridstövlar. Det fick bli dem. Även kjolen och de gamla underbara chapsen med fransar fick följa med ut i stallet.

Jag började med Pelle idag och beslöt mig för att rida honom. När vi kom ut från stallet hade det börjat snöa. Säsongens första snö. Så underbart! Jag vet inte riktigt varför, men snö gör något speciellt med mig. Jag blir liksom bara på så gott humör. Även om det blåste, var blött och kallt.

Ut på tur med Pelle

Jag hade en varm och skön miljö under alla mina kläder och det var egentligen bara kallt i ansiktet.

Vi tog rundan runt Linnarp-Obbhult och det gick hur bra som helst. Vi travade lite på banvallen, han kändes typ halt. Jaha, tänkte jag, vad är nu detta. Men det var hans vanliga taktfel som blev bättre ju fler gånger vi travade.

Det snöade bara mer och mer och det började bli rätt blött. Men kjolen höll både kylan och vätan borta.

Bästa kjolen

Mer snö

Sista backen hem travade Pelle på och var lite mer ren än första traven. Han ville komma hem fort och bli av med snön i ansiktet och på halsen.

Han var helt underbar idag! Inte rädd för någonting och bara positiv och framåt. Så kul att få rida honom när han är sådan!

Sedan var det dags för Bosse. Vi tog samma runda men åt andra hållet. Han fick ett sur-utbrott redan vid vår granne då öronen åkte bakåt och höger bakben utåt och det blev ett litet halv-stopp innan vi kom vidare. Men efter lite övertalning kom vi vidare och sedan traskade han på bra. Han gick förbi alla "farliga" ställen som vi knappt har kommit förbi tidigare.

Jag var nästan på väg in i ridhuset, men så tänkte jag att "vad fan, det är väl bara till att bita ihop och traska på". När vi kom förbi ridhuset och ut på gruset så tog snöandet i ordentligt och vi såg knappt någonting framför oss. Det var hur kul som helst att trava i snöstormen! Bosse var pigg och framåt.

Från grushålan och hemåt gick det i frisk skritt och han var hur lugn som helst.

Lugna killen

90-talschapsen

Denna gång tog jag chapsen på mig eftersom kjolen var så blöt som den var. De höll vätan borta, men var inte så varma, så det var lite kallt om benen. Så kjolen får bättre betyg. Men jag älskar mina chaps. De håller än, trots att de har närmare 25 år på nacken!

Jackan var jag lite besviken på. Den höll inte torrt och jag var blöt i armvecken och på magen. Fast den är ju varm och go!

Det är verkligen kul att ha igång hästarna igen och nu har jag ju dessutom testat på att rida i lite värre väder än vanligt, vilket ju går hur bra som helst när man har rätt kläder på sig. Så framöver kommer jag nog att fortsätta trotsa vädret, det är ju så himla kul att få komma ut med dessa grabbar!