Blåsigt långpass!

Selma och jag gav oss ut i blåsten för att springa ett kortare långpass. Det var lite spännande att se hur det skulle funka att springa i Åkullaskogarna med tanke på nattens storm.

Men det visade sig vara väldigt ospännande. Inte många träd som hade fallit. Inte ens på ett ställe där det var nygallrat och gallrat väldigt hårt, dvs det var långt mellan granarna, hade några träd fallit.

Vi passerade friluftsgården och kom fram till skidspåren. Det ser lite märkligt ut med helt snöfritt landskap runtomkring och så plötsligt en slinga med snö. Några spår att tala om var det inte förstås. Det är ju plusgrader ute nu.

Snö i det snöfria landskapet

När vi svängde över skogen från banvallen till Svartråvägen hittade vi faktiskt en tvådelad grantopp som hade knäckts och lagt sig över stigen. Bara till att hoppa över.

När vi vände hemåt kom så den där motvinden. Jäklar vad det blåste på sina ställen! Det gick knappt att springa framåt överhuvudtaget! För att slippa alltför mycket vind tog jag vägen genom skogen mot Obbhult. Där var det däremot väldigt blött. På flera ställen var vägen såpass dränkt att jag var tvungen att gå bredvid vägen i terrängen för att komma framåt. Där hittade vi också dagens andra nedblåsta träd, några björkar...

Blockerad väg

Inte heller björkarna var några problem att ta sig över. Vi fortsatte till Obbhult och sedan tog vi landsvägen hem. Närmare 14 km fick vi ihop idag och det var riktigt skönt att komma ut och röra på sig!