Borttagning av stygn och nytt gips

I tisdags tog jag en promenad till busshållplatsen och tog bussen till Varbergs sjukhus för att ta bort stygnen och byta gips.

Det gick väldigt bra, allting såg jättefint ut, operationssåret har läkt väl och huden runt stiften såg ut som den ska göra det vill säga inga inga tecken på någon typ av infektion.

Så nu vet jag jag att den sitter två pinnar bakom tummen som på något sätt ska hålla ihop de ligament som jag lyckades skada i samband med olyckan då jag bröt handleden.

Jag frågade om de verkligen kommer att dra ut de där stiften utan någon slags bedövning och det bekräftade sjuksköterskan att det ska de göra. Men hon sa också att det känns oftast inte när man gör det och påstod att bedövningssprutan skulle gör mer ont. Fast i nästa mening så sa hon att "ja det kan ju bli jobbigt för dig om det första stiftet gör ont med tanke på att det ska dra ut två stift". Så jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig när jag kommer dit 14 maj.

Ta bort stygnen kändes i alla fall inte alls denna gången, som jag minns det så kändes det faktiskt en del när jag tog stygnen när jag hade brutit vänster handled. Men sjuksköterskan sa att det beror lite på hur man har satt stygnen och det här stygnen satt så fint så de var lätta att ta.

Jag fick ett nytt mycket lättare gips gjort av glasfiber istället för kalk. Jag fick också fram mer utav mina fingrar nu ser jag faktiskt knogen också och gipset är lite kortare längs armen. Så det blev lättare, smidigare och mindre.

Det nya gipset till vänster, det gamla till höger

Det känns ju väldigt bra, men första natten hade jag mer smärta än tidigare och hade lite svårt att sova, dock gick det mycket bättre i natt då har jag inte känt av det alls, utan allting har känts mycket bättre och i princip smärtfritt vilket är så himla skönt.

Efter att jag hade varit på ortopeden var det drygt 1 timme till bussen gick hem så jag passade på att gå en liten runda ner mot ankaret strandpromenaden bort mot fästningen innan jag svängde upp mot bussterminalen.

Vackra Varberg

Jag kom med bussen och fick gå av vid Hovgården och gå nästan 2 km hem men det var ju ju soligt och fint väder så det var helt okej att röra på sig som vanligt.

Våren har faktiskt börjat komma igång lite grann här trots att det inte är jättevarmt än. Björkarna har börjat slå ut och även andra träd börjar bli riktigt gröna och fina. Vår magnolia har börjat blomma också så den är jättefin just nu.

Magnolian

Nu är nedräkningen igång mot att få bort gipset, idag är det 26 dagar kvar och jag har gjort 40 % utav gipstiden så här långt.

Det är väl bara till att kämpa på. På något sätt får jag tiden att gå och det ska bli så skönt att slippa det där jäkla gipset och kunna börja rehaba handen på riktigt så att jag kan börja köra bil och rida och göra allt annat som jag vill göra. Jag får öva mitt tålamod mycket iaf!

Myskväll i stallet och bajsprov

Igår var det lite regnigt på förmiddagen så jag väntade faktiskt med att ta den dagliga promenaden med taxen. Och lagom till lunch sprack molntäcket upp och solen började lysa på oss. Dock blåste det rejält, runt 15 till 20 sekundmeter. Men vad gjorde det, det var ju helt underbart att få komma ut och röra på sig, få sol på sig och bara ha det gött. Vi var ute drygt en timme och fick ihop strax under 6 km..

Pigg tax på promenad

På eftermiddagen åkte Magnus och jag på en liten shoppingrunda. Jag hämtade ett paket, vi var i köttboden, vi veckohandlade, och så fick vi äntligen köpt en slangvinda till stallet. Alltså en sån där slangvinda som rullar upp slangen av sig själv. Förra gången jag hade brutit min handled funderade jag rätt mycket på att köpa en sådan men så blev jag lite snål, armen blev bra och behovet var inte lika stort så det blev aldrig nåt köp. 

Nu tre år senare så har såklart priset gått upp på det där slangvindorna. Men jag lyckades hitta en som det var 500 kr rabatt på vilket gjorde en hel del på priset ändå. Så nu ska den bara monteras och sen kan jag hantera vattenslangen betydligt enklare med den hand än vad jag kan idag.

Klockan hann blir rätt så mycket innan vi kom hem, vi fixade käk, jag gjorde köttfärs och Magnus skar grönsaker och så åt vi tacos.

Efter det var jag så sugen på att ägna mig åt mina hästar. Jag gick ut i stallet hämtade Compis ryktlåda och så försökte jag få på honom grimman. Och lyckades! Så jag kunde ta ut honom på stallgången och borsta honom. Jag försökte få lite ordning på hans svans med diverse sprayer. Han blev lite renare än vad han var innan iallafall. Jag lyfte lite på hovarna också också för att kolla hur de såg ut. Då upptäckte jag att höger framsko var lite sned och att det sitter två söm på trekvart. Så det var bara till att kontakta hovslagaren. 

Min Compis o jag!

Jag fick även på repgrimman. Så jag tog med honom ut i paddocken och jobbade med honom lite där. Det är ganska intressant hur lite tryck som behövs på honom för att han ska flytta bakdelen. Han känns ju inte alltid som den mest responsiva häst när man rider honom och ger honom skänkelhjälper. Men jag inser mer och mer hur mycket jag behöver lyssna på honom när jag rider och faktiskt låta honom hinna svara på mina hjälper istället för att gå på mer. 

Han var rätt så pigg så jag släppte honom ganska omgående. Han sprang runt som en dåre i full galopp, hoppade och busade, var hur pigg som helst! Så jag lät honom springa några varv åt båda hållen och till sist kunde han trava ganska lugnt och fint och även galoppera på ett lite lugnare sätt. Jag kunde få honom både att gå upp i galopp och att komma ner i trav från där jag stod i mitten på paddocken. Han var väldigt lyhörd och fin. Så det blev ett litet träningspass för honom ändå han blev rätt så andfådd så ja, bättre än ingenting iallafall. 

När jag var klar med Compis tog jag på Kalle grimman. Det gick inte riktigt lika smidigt eftersom Kalle hemskt gärna vill tugga på allting som kommer nära hans mun. Men med lite tålamod och ett antal försök så fick jag tillslut på honom grimman.

Vi det laget så var klockan närmare halv nio och dagsljuset började ta slut. Så jag bara borstade honom och myste med honom en stund vilket han uppskattade. Tanken är att jag ska jobba även honom från marken och kunna släppa honom lite lös i paddocken så att han inte behöver bara stå och vila medan jag är ur funktion. Vi behöver ju fortsätta med arbetet från marken och ju mer vi kan göra desto mer kommer vi att bygga vårt band tillsammans tillsammans. 

Så det var härligt att få en riktig myskväll i stallet med hästarna det är ju det jag saknar mest med att vara skadad.

Idag är det riktigt skitväder, det regnar, blåser kanske inte riktigt lika mycket som igår men det är inte precis något vårväder. Så hästarna behövde täcken på sig ute i hagen idag. Magnus väckte mig när han gick upp så att han skulle kunna hjälpa mig med täckena.

Han hjälpte mig även att få ut hö i hagen eftersom mitt gips inte tål vatten så är det ju svårt och gå ut med det i regnet. Medans han gjorde det tog jag fram täckena och försökte lägga på dem. Jag började med Compis, han stod still och var jättesnäll och jag lyckades faktiskt både slänga på täcket och fästa alla remmar som skulle fästas.

Sedan samma procedur med Kalle. Även han stod still och var snäll så jag lyckades även med hans täcke. Och till sist sist var det Donkeys tur, även han var snäll så jag fick på honom täcket också. Jag är faktiskt helt fascinerad av alla saker jag kan göra med den här brutna armen! Det är väldigt skönt att inte vara helt funktionshindrad utan att kunna göra en del saker ändå ändå..

Så sedan var det bara till att släppa ut dem i hagen. Och efter det hjälpte Magnus mig att ta träckprov för att lämna in till analys så vi vet hur mycket mask hästarna eventuellt tar. Jag kan ju säga att det hade inte varit lätt att göra det med en hand. Det är en liten påse som bajset ska ner i och det krävs en del hantering för att få ner det där det ska vara och så vidare. Fast den största utmaningen var faktiskt att fylla i följesedeln som skulle vara med. Det skulle ju skrivas förhand. Jag skrev först med vänster. Men sen försökte jag med högerhanden och det gick faktiskt någorlunda. Jag hoppas att det går att läsa när paketet kommer fram till labbet. 

Bajs på väg!

Nu hoppas jag att det även idag ska bli bättre väder till eftermiddagen så att jag kan promenera med tax, med Compis (om skon sitter kvar) och jobba med Kalle! Men först ska jag försöka städa lite, det är ju ändå städväder idag!

Life goes on

Ja, livet går vidare även med en bruten högerhand. Det har nu gått en och en halv vecka sedan jag bröt min högra handled. Och lite mer än en vecka sedan jag opererade min hand.

Det är faktiskt stor skillnad på, dels hur jag mår, dels mängden smärta om jag jämför med förra gången jag hade en bruten handled. Jag kan använda min höger hand på ett helt annat sätt än vad jag jag kunde när min vänstra hand var bruten. Jag kan hjälpa till med högerhanden lite grann i vardagen. Men framför allt så har jag inte så mycket smärta som jag hade förra förra gången. Förra gången kunde jag inte ens gå ut och gå för det är bara värkte i armen. Nu kan jag jag gå ut och gå som vanligt egentligen fast bara med en hund då. 

Det gör det här faktiskt lite enklare än vad jag hade räknat med med och det är riktigt gött. Speciellt med tanke på att jag ska ha gips i totalt sex veckor.

En som är glad över att jag är hemma det är så klart taxen. Hon är jättenöjd över att matte ligger i soffan och myser med henne. Samt att hon får komma med ut på promenader.

LEKA!!!!

I helgen var vid vid sjön och grejade lite i skogen. Vi hade med oss taxen och hon tyckte det var mysigt  i skogen fast hon var lite besviken över att hon inte fick springa lös. Även om det inte var jättevarmt ute så var det ändå lite känsla av att våren kunde vara på väg.

Tax i skog

Fint vid sjön

Och det kommer faktiskt en hel del vårtecken nu som på löpande band. Påskliljor, vitsippor, magnolia som börjar blomma, rabarber i odlingslådorna. Det är rätt härligt ändå. De två senaste dagarna har vi dessutom haft temperaturer runt 15 till 18° vilket är helt underbart efter en lång period med knappt tre plusgrader. 

Hanna var här i helgen också och red Compis lite grann. Jag försöker hålla igång honom så gott det går med promenader och släppa honom i paddocken så att han får springa av sig. Han är ju så himla snäll, det är som att han förstår att jag är skadad och han håller sig mycket lugnare när jag till exempel ska försöka få på honom grimma och hantera honom. Det gör det hela enkelt att ändå kunna hålla igång honom på någon slags nivå även även om jag inte kan rida. 

Vårtecken

Tax som vill ligga nära sin matte

Nästa tisdag ska jag in till ortopeden igen och ta bort stygnen från operationen och gipsa om armen. Jag börjar inse att att det kommer att bli jobbigt att gå med armen i gips om här blir vårtemperaturer ute. När jag var ute och gick igår och i förrgår svettades jag som en gris in i gipset. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till att ha gips i fyra veckor till efter omgipsningen. Gipset kommer ju att lösas upp av min svett typ.

Jag skulle vilja ha ett lite sportigare gips som kanske inte täcker hela underarmen. Jag hade ju räckt med bara gips över handleden. Då kanske det inte hade blivit så varmt. Jag får kolla med dem när jag kommer dit på tisdag helt enkelt.

Jag gör mina tråkiga rehabövningar och försöker göra saker som är roliga så gott det går. Jag försöker fokusera på det jag jag kan göra istället för det jag inte kan göra för att inte helt deppa ihop. Men det kommer säkert säkert bli bra det här också till sist det är ju bara så jobbigt att inte kunna leva livet som vanligt under de här veckorna. Framför allt är det jobbigt att inte kunna rida. Jag får öva på mitt tålamod helt enkelt.

Opererad och dåliga besked!

Jag fick min operation igår. De ringde från sjukhuset vid nio-tiden och de bad mig komma in med en gång. Väl där tog inte så lång tid innan jag fick en blockad i högra armen och sedan fick jag gå in till operationssalen där de genomförde operationen. När jag vaknade upp igen fick jag besked om att jag tyvärr har skadat ett ligament också i handen vilket ledde till att de har satt ihop ligamentet med två stift som ska sitta kvar i sex veckor. 

Om två veckor ska jag tillbaka, gipsas av och ta stygnen. Sedan ska jag få ett nytt gips som ska sitta ytterligare fyra veckor och efter det ska stiften dras bort i samband med att gipset tas bort. Det innebär att det blir en ännu längre rehabilitering av den här skadan än vad det blev när jag bröt min hög vänster hand. Jag är sjukskriven ända fram till midsommar. Det här är så jäkla trist, hela våren är förstörd och jag vet inte när jag kan sitta på hästryggen igen.

Men men det blir väl bra någon gång igen.

Tvättad och förberedd inför operation

I väntan på operation

Rätt arm maarkerad

En som är glad över att Matte är hemma i soffan...

De "roliga" övningarna

Färsk bild på min stackars hand

Igår när jag kom hem efter operationen var armen helt bortdomad vilket betyder betydde att jag inte kunde lyfta den eller hantera den själv så jag fick gå och lägga mig utan att duscha.

Precis när jag skulle släcka lampan upptäckte jag att jag kunde röra på fingrarna och armen började komma igång igen. Tyvärr betyder ju det också att smärtan kom igång så det har varit en väldigt tuff natt där jag har vänt och vridit på mig och försökt hitta ett sätt att kunna ligga på ett bra sätt med armen i högläge. Så det blev inte många timmars sömn tyvärr.

Jag gick också upp tidigt för att Magnus skulle hinna hjälpa mig och duscha innan han åkte till jobbet. Jag mådde jättedåligt i morse av smärtan och gick direkt och la mig i soffan efter duschen. Där lyckades jag ändå hitta ett läge där armen kunde vila på ett bra sätt och jag lyckades sova några timmar i alla fall.

Idag har jag haft uppe jobbdatorn litegrann och har försökt och gå igenom mejl och kalender boka av möten som jag inte kan vara med på, titta lite framåt vad jag kan göra och inte göra, vad som ska läggas på paus och så vidare. Jag har också stämt av med min chef vem som ska ersätta mig under tiden jag är borta, det blir ju faktiskt närmare tre månader som jag är borta så det är rätt lång tid.

Jag har också hanterat försäkringskassan, olycksfallsförsäkring, anmält allt jag ska anmäla och så vidare, skönt att få det gjort. Så kan jag ägna tiden framöver åt att återhämta mig istället så gott det går.

Idag skiner faktiskt solen men det är återigen kallt ute jag funderar på att gå en promenad med taxen för att få lite dagsljus och frisk luft. Och sen har jag ju så klart mina övningar som jag ska göra fem gånger om dagen så att armen hålls igång.

Bruten handled - igen!

Compis och jag var i Åkulla idag och red en riktigt härlig runda! Det blev härliga galopper och långa travsträckor. Och, som alltid, mest skritt. Vi njöt av våren, det var helt vindstilla och runt 14 plusgrader. Helt ljuvligt!

När vi kom tillbaka till släpet tog jag av sadeln, hängde in den i sadelkammaren och var på väg att hämta grimman i bilen. Samtidigt kom tre cyklister ned för en backe, viket skrämde Compis så han for iväg. Jag höll i tygen med vänsterhanden och åkte med och så på något sätt föll jag bakåt och tog emot mig med höger handflata och bröt handleden! Fy faaaan vad det gjorde ont! Jag blev helt yr och hyperventilerade, en av cyklisterna tog Compis, som stod och undrade varför jag skrek. En kvinna kom fram och hjälpte mig.

Jag lyckades ringa Magnus, som inte svarade, ringde istället till Elinore, som svarade. De kom efter en stund. Magnus lastade Compis och körde hem honom och Elli körde mig till akuten.

Jag fick kramp i båda händerna, så fingrarna stod åt alla håll och jag hade så jävla ont. Jag var tydligen helt vit i ansiktet och jag kallsvettades. Jag fick nästan omgående komma in på akuten och rätt snart fick jag en dos morfin, vilket gjorde att jag till sist kunde slappna av och fingrarna i vänsterhanden började fungera normalt igen.

Det låg lite nerver i kläm så fingrarna i högerhanden började domna av och sjukvårdarna fick lite bråttom. De behövde dra leden i rätta för att lossa nervinklämningen. Så de tog lite bilder med portabel röntgen för att se hur det såg ut. Sedan fick jag mer morfin och bedövning direkt i leden för att de skulle kunna dra rätt handleden.

Först fick armen hänga i sträckbänk en kvart, det blev dock inte mycket bättre, så till sist vände, vred och bände de, vilket gjorde SÅ jävla ont! Men efter det kändes det bättre och sedan gipsade de armen. Förhoppningen var att benet skulle ligga kvar när jag åkte upp till röntgen, men det gjorde det inte, så det blir operation. Förhoppningsvis på tisdag.

Så nu blir det samma visa med rehab och gips och skit som jag gjorde när jag bröt vänster handled 2021. SUCK!

Dock har jag inte alls lika ont som då, jag blev ju inte heller bedövad i leden den gången och enbart Alvedon med mig hem, så det är ju en viss skillnad.

Det känns så jävla tråkigt! Jag hatar ju att vara skadad och hade precis kommit igång så himla bra med löpning, ridning och allting. Så det här är ju ett jävla hack i skivan så att säga!

Dock kunde det ju varit värre och jag vet att jag är på banan igen inom tre månader, så det är rätt ok ändå. Men trist! Nu tycker jag att jag har brutit tillräckligt med kroppsdelar och känner att jag inte behöver göra det igen.

Min krampiga hand

Sträckbänk

"Lite" svullen...

Hemma igen i paket

Compis på tävling!

Vilken härlig långfredag vi hade igår, Compis och jag! Vi skulle ju till Ätrabygden där Hanna skulle tävla honom i 80 och 90 cm hoppning. De hade tre ponnyklasser före så vi behövde ju inte stressa iväg tidigt på morgonen, vilket till viss del var skönt, jag kunde ju göra allting i lugn och ro, men det blev också en lång dag både för Compis och för mig.

Jag tog ju in honom och började göra i ordning honom vid kl 15 i torsdags. Alla tre hästar fick äta frukost inne och stå kvar i boxarna tills jag började göra i ordning Compis för tävlingen. Han hade hållt sig rätt bra, inga gula fläckar i pälsen, förutom lite smuts på ena sidan av halsen där han hade kliat sig. Jag hade tofsat manen också kvällen innan och nu låg hela manen på en sida, så fint!

Så jag sprayade lite skimmelspray där jag hittade fläckar och så tog jag ur flätan ur svansen, vilket jag inte skulle ha gjort, för när jag lastade ur honom i Älvsered så hade han bajsat på svansen och den var jättesmutsig. Så nästa gång blir det fläta och inlindning för att hålla den ren! Mycket pyssel med en skimmel som sagt...

När jag släppte ut Donkey och Kalle borstade jag av Compis en sista gång, smorde in hovarna och sedan fick han gå en 20 minuters promenad innan jag lastade honom. Han kissade precis innan jag tog ut honom ur boxen, så det var ju bra. 

Han var SUPER-PIGG när jag ledde honom och han ville springa, han gick och gnäggade och var sig inte alls lik. Men kul att han var så laddad! Även om han inte har tävlat på två år, så tror jag att han förstod vad som var på gång och såg fram emot det hela. Jag hade faktiskt lite problem att hålla honom när jag promenerade iväg med honom... Så söt!

När vi kom tillbaka tog jag på honom benskydden och lastade honom. Tog någon minut, han skulle inte gå in direkt, men han är ju lättlastad, vilket är så jäkla skönt!

Redo för lastning!

Lastad och klar!

Resan gick bra, han stod helt still hela vägen, så enkelt att köra med honom bakom! Och när vi kom fram stod han lugnt i transporten medan jag passade på att titta på Magnus brorsdotter som var där och tävlade med sin ponny. De red felfritt båda sina starter, så det var ju kul!

Efter det lastade jag ut Compis. Hanna hade börjat rida fram Gysmo och Helena hjälpte mig att hålla Compis medan jag sadlade honom. Han var hur cool som helst. Tittade sig omkring, men stod still och höll sig ordningssam!

Jag gick bort med Compis till utebanan så Hanna kunde börja rida fram honom. Jag såg direkt i traven att han var SÅÅÅ pigg! Jag har aldrig sett honom trava så energiskt och fint i första traven någonsin. Han var riktigt spicy! Så kul!

Efter ett litet tag kom vi på att vi låg helt fel med våra förberedelser, närmare bestämt en timme för tidigt. Det var ju en ponnyklass kvar och så skulle det vara 45 minuter paus innan hästklassen. Equipe online var helt kass med uppdaterandet och pauserna låg inte med i beräkningarna så det var helt omöjligt att veta när vi skulle starta. Men vi gick en promenad så länge med hästarna i väntan på att kunna rida fram igen.

Hanna skulle starta med Gysmo först i 80 cm och Compis sist, som nummer sju så det var rätt så körigt kan man säga...

En timme senare började hon rida fram igen. Compis var fortfarande pigg och framåt och vevade med svansen i galoppen, så det såg lovande ut!

Förväntansfull Compis

Hanna började sedan hoppa fram Gysmo medan Compis och jag vandrade runt intill framhoppningsbanan. När hon sedan satt upp på Compis så var han superpigg fortfarande och for runt med svansen i vädret. Han är så rolig! Han drog iväg efter hindren och ville bara fortsätta hoppa och galoppera!

Kolla in svansen!

Hoppade superfint på framhoppningen!

Hanna hoppade Gysmo i 80 cm och red felfritt och när hon kom ut var det bara till att sitta upp på Compis igen och hoppa några få oxersprång innan hon skulle in på banan igen.

När de väl kom in i ridhuset lugnade han sig, svansen var inte riktigt så aktiv, men han var rätt framåt på linjerna och ville ta bort antal galoppsprång. Det var lite svårt för Hanna att få koll på honom och kunna styra på ett bra sätt. Så det blev ett litet pet i 80cm-klassen. Men vilken runda de gjorde! Han hoppade jättefint och hon red honom superbra! Det var ju faktiskt bara fjärde gången hon satt på hans rygg!

80-cm-klassen

Sedan var det en paus igen innan 90cm-klassen och då hoppade de några språng till på framhoppningen innan de gick in som nr 2 i 90 cm-klassen och gjorde sin runda. Även i denna klass blev det ett nedslag och det var för att Compis blev lite ivrig på en av linjerna och ville ta ett språng mindre och kom lite på ett halvsprång. Men annars hoppade de super!

Det var så himla kul att ge Compis möjligheten att få komma ut på tävlingsbanorna igen och att kunna ge Hanna chansen att få tävla min fine häst! Det gör ju definitivt att jag blir sugen på att tävla honom själv, nu när jag ser att han hoppar allt som ställs framför honom. Jag behöver bara börja lita på hans förmåga och på min egen förmåga och fortsätta träna på med hoppningen här framöver!

När de var klara för dagen hade Hanna Gysmo kvar att rida i 90-cm-klassen avdelning B, så hon fick hoppa upp på honom igen. Jag passade på att sadla av Compis, erbjuda honom vatten och hö och sedan packa in honom i släpet innan jag gick in och tittade på Hannas sista runda.

Vilken kul tävlingsdag det blev och så himla kul att se att Compis trivdes som fisken i vattnet. Jag har nog aldrig sett honom så pigg och glad tidigare. Nog för att han alltid är positiv till allt jag hittar på, men det här var verkligen något extra! 

När vi kom hem var klockan nästan 4 på eftermiddagen och Compis fick gå in i boxen och käka. Jag tog in de andra hästarna också och packade ur alla grejer, bar in det som skulle tvättas, gjorde rent sadelgjorden etc. 

Nu laddar vi för nästa tävling! Om tre veckor är det Hermanstorp som gäller. Det blir 80 och 90 cm där också. De har bara avdelning B-klasser på de höjderna, men det gör ju inget. Det är bara nyttigt för dem att få komma ut på tävlingsbanorna. Jag tror att Compis faktiskt gör sig bättre på en stor härlig utebana än inne i ett ridhus, så jag tror att han kommer att tycka att även det är kul. Sedan får vi se hur vi går vidare, om jag själv ska ta ut honom på någon P&J eller öppen bana eller om Hanna ska fortsätta tävla honom...? Den som lever får se!

Tävlingsförberedelser och Halmstadtur

Ledig dag idag, skärtorsdag. Så jäkla skönt! Men jag hade en tid att passa, jag skulle vara i Getinge kl 10. Så klockan ringde 06:30 och väckte mig faktiskt. Jag vaknade först kl 04:00, men tvingade mig själv att somna om och det gick faktiskt bra. Skönt att sova lite längre!

Jag gjorde i ordning stallet, släppte ut hästarna utan täcken även idag. Compis fick lite påfyllning av spån så att han inte ska bli alltför fläckig i natt när han ligger ner.

Jag åt en god frukost och drack en balja te innan jag gjorde mig i ordning och gav mig iväg. Jag köpte ägg på vägen ned, gjorde mitt besök i Getinge och sedan åkte jag ner till Halmstad och hämtad ut ett paket på DHL som de inte lyckades leverera på något vettigt sätt.

När jag ändå var i Halmstad körde jag även in till Hööks, köpte nummerlapp och ett par nya bakbensstrykkappor. Och sedan handlade jag lite mat på Citygross innan jag vände hemåt igen.

Vid 13-tiden var jag hemma igen och drack ytterligare en balja te innan jag gick ut och hämtade Kalle. Han var rätt lugn idag, trots att de andra var ute i hagen. Han blev bara lite taggad när de sprang runt där ute som två dårar, annars stod han lugnt och fint medan jag borstade honom och klippte manen och pannluggen. Han såg så välvårdad ut så!

Jag gav mig ut i paddocken med honom, men då började det regna och jag ville inte att Compis skulle bli blöt i pälsen innan jag skulle göra i ordning honom, så jag vände och ställde in alla tre i stallet.

Compis hade rullat sig ordentligt idag, på båda sidor, och blivit en riktig smutsgris! Såklart...

Smutsig på vänster sida

Lika smutsig på höger sida

Jag började med att borsta av honom ordentligt överallt. Jag tvättade mulen på honom som var svart av jord. Det gillade han inte... Men vad gör man?

Sedan ställde jag ut honom och började med att blöta svansen och massera in silvershampo. Sedan skrubbade jag alla hovar med såpa. Därefter tvättade jag alla benen med silvershampo. Eftersom jag hade ett extra starkt silvershampo kunde det inte sitta i mer än två minuter om inte benen skulle bli lila, så det var ett jäkla shamponerande och tvättande. Jag sköljde ur svansen och applicerade mer silvershampo.

När jag var klar med ben och svans började jag skölja av honom på vänster sida. Smutsen bara rann av, så det var ju bra. Sedan shamponerade jag honom med mer silvershampo. Jag vågade inte använda det skarpa shampot och jag tror han blev rätt ren ändå. Jag sköljde av honom igen och gav mig sedan på högersidan med samma procedur.

Ja, det tog en jäkla tid, men till sist hade jag iaf en något renare häst!

Nybadad

Jag ställde in honom på gången och flätade upp svansen. Tyckte att den var lite gul fortfarande, men hoppas att den ser vitare ut imorgon när den har torkat!

Flätad svans!

Jag slängde på honom Pelles gamla fleecetäcke med hals. Ett täcke som jag fick med Pelle när jag köpte honom 2007. Det har ju inte varit så välanvänt sedan 2010 då jag slutade tävla, men det är ett riktigt bra täcke att ha när man har tvättat sin häst inför tävling!

Jag passade på att tofsa hans man också i hopp om att den kanske kan lägga sig på en och samma sida, vi får se om det tricket funkar.

Fleecetäcke med hals!

Sedan lade jag på ett tunt stalltäcke ovanpå fleecetäcket. Så blev han redo för boxen!

Klar!

Han är ju normalt en rätt varm häst och han gillar inte när han blir för varm i sina täcken. Då börjar han bita sönder dem, så jag var lite orolig, men när jag lämnade stallet var han fortfarande inte varm så det blev rätt bra!

När jag var klar med tvättandet av Compis fick allihopa kvällsmat och sedan gjorde jag rent sadel, träns och sadelgjord, samt smorde in dem också. Det var välbehövligt, jag har slarvat lite med det i år, men det gick bra att få rent allting. Så klockan 18 var jag klar med allt som skulle göras! Vilken tid det tar! Jag har helt glömt detta från min egna "tävlingskarriär"... Och det ska väl erkännas att enda gången jag tvättade någon häst innan tävling var möjligtvis inför dressyrtävlingar. Annars behöver man ju inte göra det med en brun häst, de ser ju rena ut ändå. Men att ha en skimmel kräver helt klart mer jobb!

Men nu är vi iaf redo för morgondagen! Vi har stämt av med brorsan vilken tid vi ska vara där. Det är ju ponnytävling först och den är rätt dryg, så jag planerar att åka vid halv 11 imorgon. Rätt skönt att slippa stressa på morgonen, men det kommer att bli en lång dag. Men kul ska det bli!

Påskveckan

Denna vecka har faktiskt bjudit på lite sol och mer än 3 plusgrader! Helt otroligt. Både i måndags och tisdags red jag ut Compis efter jobbet, då var det vinterkläder och värmesulor på för att slippa frysa, men igår var det minsann hela 14 grader ute!

Jag hade släppt ut hästarna utan täcken eftersom väderprognosen sa att det skulle bli så varmt. Det kändes lite ångestladdat att släppa ut Compis utan täcke, speciellt eftersom han ska vara ren till långfredagen då han ska tävla. Men han var inte så smutsig när jag tog in honom igår.

Måndagsritt i solnedgången

Tisdagsritt med lite mer sol

Tisdagspromenad med pigga tjejjor

Gårdagens väderprognos

Gårdagens verkliga temperatur

Igår kväll red jag lite markarbete i paddocken. Compis var lite åt det lata hållet, men det var ju 10 grader varmare än vad vi är vana vid, så kanske inte så konstigt att han var lite matt.

Vi hade lite travbommar och galoppbommar på olika håll. Han kom igång fint på travbommarna till sist. I början var han krokig och saknade framåtbjudning, vilket gjorde det hela till en utmaning. Dock svarar han bra i galoppfattningarna, det är stor skillnad mot förra året då jag hade stora problem med att fatta galopp överhuvudtaget.

Han jobbade riktigt fint i galoppen och även över galoppbommarna. Jag jobbade också mycket med att renodla mina hjälper, lyssna in hans svar innan jag gick på mer och det blev riktigt bra till sist det också.

Efter tog vi en skrittur för att koppla ner och koppla av. Ett hyfsat pass blev det, men inte det bästa. Men vad gör det, det är ju imorgon han ska vara som bäst, när han ska tävla!

Kvällens övningar

Det blev en bra start på påskledigheten, första ledigheten sedan jul, som jag har längtat efter detta! Och nu är snart helvetesmånaden mars också slut!